Landstorm

I den här artikeln kommer vi att utforska effekten och relevansen av Landstorm i det moderna samhället. Landstorm är ett ämne som har väckt intresse hos experter, akademiker och yrkesverksamma inom olika områden, på grund av dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet. Under de kommande raderna kommer vi att analysera implikationerna av Landstorm i de sociala, ekonomiska, kulturella och politiska sfärerna, och undersöka hur detta fenomen har format våra uppfattningar, beteenden och mellanmänskliga relationer. Likaså kommer vi att fördjupa oss i de olika perspektiv och debatter som har uppstått kring Landstorm, i syfte att belysa dess många aspekter och verkligheter.

Män ur svenska landstormen på en klippig strand. Foto från 1914–1915. Nordiska museets arkiv.

Landstormen var de äldre åldersklasserna i en värnpliktsarmé vilka var tänkta att ingå i folkuppbåd eller i territorialförsvaret vid mobilisering.

Bakgrund

I Preussen inrättades 1813 en landstorm som omfattade alla vapenföra män i åldern 15–60 år, vilka inte tillhörde hären eller lantvärnet. Vid första världskrigets utbrott omfattade den tyska landstormen de tre yngsta och de sju äldsta värnpliktiga årsklasserna.

I Österrike-Ungern organiserades den sedan 1500-talet befintliga landstormen 1886 och omfattade 1914 de 2 yngsta och de 10 äldsta årsklasserna, fördelade på två uppbåd.[1]

Motsvarande organisationer var i Frankrike territorialarméns reserv (sju årsklasser), i Ryssland riksvärnet (fem årsklasser), i Italien territorialmilisen (sju årsklasser).[1] Under andra världskriget kom Volkssturm att utgöra en motsvarighet till den äldre landstormen.

Landstormen i Sverige

Huvudartikel: Svenska landstormen
Grupporträtt av deltagare i en landstormsövning på 1930-talet.

Det första officiella förslaget om en landstorm i Sverige lades fram som en proposition vid 1865 års riksdag, enligt vilken den skulle omfatta alla vapenföra män mellan 20 och 50 år, som inte tillhörde armén eller beväringen.[2] Det dröjde dock till 1885 års härordning innan en landstorm inrättades och den bestod då av åldersklasserna 33–40 år. Därefter ändrades åldersspannet vid flera tillfällen och fram till 1942 när landstormen avskaffades.[3]

Se även

Källor

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 842 
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 842-43 
  3. ^ Fia Sundevall (2017). ”Money, Gender and Military Training : Women as Economic Agents in Military Affairs (Sweden 1924–1942)”. Militärhistorisk Tidskrift. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1247982&dswid=5992.