Lambda Persei
I dagens värld har Lambda Persei blivit ett ämne av yttersta vikt och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess relevans inom det vetenskapliga området eller dess inflytande på ekonomisk utveckling, har Lambda Persei lyckats fånga uppmärksamheten och debatten hos experter, yrkesverksamma och medborgare runt om i världen. Genom historien har Lambda Persei spelat en avgörande roll i utvecklingen av olika aspekter av mänskligt liv, och dess studier och förståelse är avgörande för att möta de utmaningar och möjligheter som uppstår idag. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska effekterna, betydelsen och implikationerna av Lambda Persei, analysera dess olika aspekter och erbjuda en global bild av dess relevans i den samtida världen.
| Lambda Persei (λ) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Perseus |
| Rektascension | 04t 06m 35,04360s[1] |
| Deklination | 50° 21′ 04,5500″[1] |
| Skenbar magnitud () | +4,29[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | A0 IVn[3] |
| U–B | -0,04[2] |
| B–V | +0,02[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +6,10[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -12,75[1] mas/år Dek.: -35,60[1] mas/år |
| Parallax () | 7,73 ± 0,22[1] |
| Avstånd | 420 ± 10 lå (129 ± 4 pc) |
| Absolut magnitud () | -1,31[5] |
| Detaljer | |
| Luminositet | 348[5] L☉ |
| Temperatur | 10 585[6] K |
| Metallicitet | +0,01[6] dex |
| Vinkelhastighet | 196[3] km/s |
| Andra beteckningar | |
| 47 Persei, BD + 49° 1101, FK5 1113, GC 4924, HIP 19167, HR 1261, HD 25642, SAO 24412 | |
Lambda Persei (λ Persei, förkortat Lambda Per, λ Per) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en stjärna belägen i den nordöstra delen av stjärnbilden Perseus. Den har en skenbar magnitud på 4,29[2] och synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 7,7 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 420 ljusår ( ca 129 parsek) från solen.
Egenskaper
Lambda Persei är en blå till vit underjättestjärna av spektralklass A0IV.[3] Den utsänder från sin fotosfär ca 348[5] gånger mer energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 10 580[6] K.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser
- ^ Van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653. Bibcode:2007A&A...474..653V. arXiv:0708.1752 . doi:10.1051/0004-6361:20078357. Vizier catalog entry
- ^ Ducati, J. R. (2002). "VizieR Online Data Catalog: Catalogue of Stellar Photometry in Johnson's 11-color system". CDS/ADC Collection of Electronic Catalogues. 2237. Bibcode:2002yCat.2237....0D.
- ^ Hoffleit, D.; Warren, W. H. (1995). "VizieR Online Data Catalog: Bright Star Catalogue, 5th Revised Ed. (Hoffleit+, 1991)". VizieR On-line Data Catalog: V/50. Originally published in: 1964BS....C......0H. 5050. Bibcode:1995yCat.5050....0H.
- ^ ^ Wilson, R. E. (1953). General Catalogue of Stellar Radial Velocities. Carnegie Institution for Science. Bibcode:1953GCRV..C......0W. LCCN 54001336.
- ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012). "XHIP: An extended hipparcos compilation". Astronomy Letters. 38 (5): 331. Bibcode:2012AstL...38..331A. arXiv:1108.4971 . doi:10.1134/S1063773712050015. Vizier catalog entry
- ^ Wu, Yue; Singh, H. P.; Prugniel, P.; Gupta, R.; Koleva, M. (2010). "Coudé-feed stellar spectral library – atmospheric parameters". Astronomy & Astrophysics. 525: A71. Bibcode:2011A&A...525A..71W. arXiv:1009.1491 . doi:10.1051/0004-6361/201015014.
