Gorgonea Secunda

Vikten av Gorgonea Secunda är obestridlig i dagens samhälle. I decennier har Gorgonea Secunda varit ett återkommande ämne i debatter, forskning och diskussioner inom olika områden. Dess inflytande sträcker sig från personliga, sociala, politiska, ekonomiska och kulturella aspekter, och påverkar hur människor närmar sig deras dagliga liv. Gorgonea Secunda har uppmärksammats av akademiker, vetenskapsmän, opinionsbildare och yrkesverksamma, för att försöka förstå dess omfattning och konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska relevansen av Gorgonea Secunda och dess inverkan på det moderna samhället.

Gorgonea Secunda (π)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildPerseus
Rektascension02t 58m 45,66985s[1]
Deklination39° 39′ 45,8141″[1]
Skenbar magnitud ()+4,70[2]
Stjärntyp
SpektraltypA2 Vn[3]
U–B+0,12[2]
B–V+0,06[2]
Astrometri
Radialhastighet ()14,20[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: 25,65[1] mas/år
Dek.: -41,62[1] mas/år
Parallax ()10,53 ± 0,28[1]
Avstånd310 ± 8  (95 ± 3 pc)
Absolut magnitud ()-0,21[5]
Detaljer
Massa3,02[6] M
Radie4,8[7] R
Luminositet170[6] L
Temperatur9 290[6] K
Vinkelhastighet186[6] km/s
Andra beteckningar
Gorgonea Secunda,[8] 22 Persei, BD + 39° 681, FK5 2207, GC 3567, HIP 13879, HR 879, HD 18411, SAO 56047

Gorgonea Secunda eller Pi Persei (π Persei, förkortat Pi Per, π Per) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en stjärna belägen i den sydvästra delen av stjärnbilden Perseus. Den har en skenbar magnitud på 4,70[2] och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 10,5 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 310 ljusår ( ca 95 parsek) från solen.

Egenskaper

Gorgonea Secunda är en stjärna i huvudserien av spektralklass A2 Vn.[3] Den har massa som är ca 3[6] gånger större än solens massa, en radie som är ca 5[7] gånger större än solens och utsänder från sin fotosfär ca 170[6] gånger mer energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 9 300[6] K.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

  1. ^ Van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653. Bibcode:2007A&A...474..653V. arXiv:0708.1752 . doi:10.1051/0004-6361:20078357. Vizier catalog entry
  2. ^ Ducati, J. R. (2002). "VizieR Online Data Catalog: Catalogue of Stellar Photometry in Johnson's 11-color system". CDS/ADC Collection of Electronic Catalogues. 2237. Bibcode:2002yCat.2237....0D
  3. ^ Hoffleit, D.; Warren, W. H. (1995). "VizieR Online Data Catalog: Bright Star Catalogue, 5th Revised Ed. (Hoffleit+, 1991)". VizieR On-line Data Catalog: V/50. Originally published in: 1964BS....C......0H. 5050. Bibcode:1995yCat.5050....0H.
  4. ^ lson, R. E. (1953). General Catalogue of Stellar Radial Velocities. Carnegie Institution for Science. Bibcode:1953GCRV..C......0W. LCCN 54001336.
  5. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012). "XHIP: An extended hipparcos compilation". Astronomy Letters. 38 (5): 331. Bibcode:2012AstL...38..331A. arXiv:1108.4971 . doi:10.1134/S1063773712050015. Vizier catalog entry
  6. ^ Zorec, J.; Royer, F. (2012). "Rotational velocities of A-type stars". Astronomy & Astrophysics. 537: A120. Bibcode:2012A&A...537A.120Z. arXiv:1201.2052 . doi:10.1051/0004-6361/201117691. Vizier catalog entry
  7. ^ Allende Prieto, C.; Lambert, D. L. (1999). "Fundamental parameters of nearby stars from the comparison with evolutionary calculations: Masses, radii and effective temperatures". Astronomy and Astrophysics. 352: 555. Bibcode:1999A&A...352..555A. arXiv:astro-ph/9911002 . Vizier catalog entry
  8. ^ Richard Hinckley Allen (1899). Star-names and Their Meanings. G.E. Stechert. pp. 334–.

Externa länkar