Karl Nilsson (visa)
I dagens värld har Karl Nilsson (visa) tagit en grundläggande roll i människors liv. Sedan dess uppkomst har Karl Nilsson (visa) genererat en betydande inverkan på olika aspekter av samhället, från hur vi kommunicerar till hur vi utför våra dagliga aktiviteter. I den här artikeln kommer vi att utforska den roll som Karl Nilsson (visa) spelar i vårt dagliga liv, såväl som dess inverkan på olika områden. Från dess inflytande på populärkulturen till dess relevans inom det akademiska området har Karl Nilsson (visa) visat sig vara ett ämne av stort intresse och relevans idag. Genom denna forskning kommer vi att försöka bättre förstå vilken roll Karl Nilsson (visa) spelar i våra liv och dess inflytande på världen omkring oss.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Karl Nilsson är en visa av och med Povel Ramel från showen Alla 4 (1960).
Texten, som är helt orimmad, skildrar en totalt ointressant mans liv från födsel och skolgång till arbetsliv där Karl Nilsson sorterar brädor på ett sågverk. Humorn ligger i den ingående beskrivningen av det fullständigt poänglösa, till exempel den första skoldagen och hur brädorna sorteras i många olika högar, medan det dramatiska i att åka till Amerika behandlas i förbigående. Människans etik och moral gisslas i brädversen: En del var prima virke, dem lade jag för mig".
Idén att Karl Nilsson ska åka till Amerika kläcktes av Ramels vän Fritiof Nilsson Piraten.
Sången gjordes i revyn Knäpp igen (1992) av Charlott Strandberg under titeln "Rut Nilsson" (som då sjöng om sin bror). Även Robert Karl Oskar Broberg gjorde en version av sången till föreställningen ... och över alltihopa lyser Povel Ramel till Povels 70-årsfirande. Då hade Karl Nilsson i visan passande nog bytts ut mot Karl Oskar.
