Johanssons boogie-woogie-vals
I dagens värld har Johanssons boogie-woogie-vals fått en unik relevans som avsevärt påverkar olika aspekter av det dagliga livet. Sedan dess uppkomst har Johanssons boogie-woogie-vals varit föremål för diskussion, analys och kontrovers och genererat ett brett spektrum av åsikter och visioner kring dess betydelse och inflytande. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Johanssons boogie-woogie-vals och dess inverkan på samhälle, kultur och ekonomi, vilket ger en detaljerad analys av dess betydelse och roll i dagens värld.
Johanssons boogie-woogie-vals är en sång från 1944 av Povel Ramel.[1] Sången, som är skriven i ett slags hybrid av boogie woogie och tretakt, blev en succé och betraktas allmänt som Ramels genombrott. Texten behandlar en viss Johansson i Tranås, vars son spisar jazz och inspirerar fadern att skriva en egen dragspelsbaserad boogie-woogie.[2]
Sången har parodierats av Karl Gerhard, som kallade sin version (som var tämligen mycket mer politisk än Povels) Per Albin Hanssons demagoggi-vind-för-våggi-grogg-vid-groggi-vals.
Johanssons boogie-woogie-vals tillkom i en tidsmiljö, som populärmusikaliskt dominerades av dragspels- och valsmusik, samtidigt som den annorlunda jazzen blev vanligare hos yngre stadsinvånare. Sången var närmast en sammanslagning av dessa genrer,[3] och den första i en ett stort antal senare populära alster av Povel Ramel med lekfulla varianter av musikstycken ur olika musikgenrer med snällt satiriska texter.
Referenser
- ^ Johanssons boogie-woogie-vals på Svensk mediedatabas
- ^ Johanssons boogie-woogie-vals på Povel Ramel-sällskapet
- ^ "Povel slår igenom med boogie-woogie" i Dagens Nyheter Kultur 25 november 2014, sidan 2
Externa länkar
- Johanssons boogie-woogie-vals framförd av Povel Ramel på YouTube
