I den här artikeln kommer vi att analysera vilken inverkan Karins ansikte har haft på olika aspekter av samhället. Sedan dess uppkomst har Karins ansikte skapat stort intresse och debatt inom olika områden och det är viktigt att studera dess inflytande på kultur, ekonomi, politik och andra relevanta aspekter. I den här artikeln kommer vi att undersöka hur Karins ansikte har förändrat hur människor interagerar, förändrat dynamiken inom vissa branscher och åstadkommit betydande förändringar i det kollektiva tankesättet. Genom omfattande analys kommer vi att försöka bättre förstå den globala effekten av Karins ansikte och dess roll i utvecklingen av det moderna samhället.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Karins ansikte | |
Genre | Dokumentärfilm |
---|---|
Regissör | Ingmar Bergman |
Producent | Ingmar Bergman |
Manus | Ingmar Bergman |
Originalmusik | Käbi Laretei |
Fotograf | Arne Carlsson |
Produktionsbolag | Cinematograph |
Distribution | Svenska Filminstitutet |
Premiär | 1986 |
Speltid | 14 minuter |
Land | Sverige |
Språk | Svenska |
IMDb SFDb Elonet |
Karins ansikte är en svensk kortfilm av Ingmar Bergman från 1986.
Karins ansikte är en kort dokumentärfilm på 14 minuter om Ingmar Bergmans mor, Karin Bergman, skildrad genom en serie gamla fotografier av modern med flera från olika tider i livet. Filmen är fotograferad av Bergmans gamle medarbetare och granne på Fårö, Arne Carlsson, och ackompanjeras av pianomusik av Bergmans förra hustru, Käbi Laretei. Bergman hade sin mor och barndomens hemrelationer som återkommande inspirationsämne i sina produktioner genom livet, inte minst senare skildrat i TV-serien Den goda viljan (1991).
Filmen verkar ha spelats in redan 1983 men visades offentligt först i Sveriges Television TV2 29 september 1986.
|