I världen av K2-21 finns det oändliga aspekter att utforska och upptäcka. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle har K2-21 varit föremål för kontroverser, debatt och beundran. I den här artikeln kommer vi att dyka in i de olika aspekterna av K2-21, analysera dess utveckling över tid, dess implikationer i det dagliga livet och dess relevans i ett globalt sammanhang. Genom en uttömmande och detaljerad analys kommer vi att försöka belysa de mest relevanta aspekterna som gör K2-21 till ett ämne av intresse för människor i alla åldrar och bakgrunder.
K2-21 | |
![]() | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Vattumannen[1] |
Rektascension | 22t 41m 12,88625s[2] |
Deklination | -14° 29′ 20,3492″[2] |
Skenbar magnitud () | +12,85[3] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | M0.0 ± 0.5 V[3] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | +3,54 ± 0,82[2] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: +20,672[2] mas/år Dek.: -78,914[2] mas/år |
Parallax () | 11,9662 ± 0,0150[2] |
Avstånd | 272,6 ± 0,3 lå (83,6 ± 0,1 pc) |
Detaljer | |
Massa | 0,64 ± 0,11[3] M☉ |
Radie | 0,60 ± 0,10[3] R☉ |
Luminositet | 0,086 ± 0,064[3] L☉ |
Temperatur | 4 043 ± 375[3] K |
Metallicitet | -0,11 ± 0,13[3] dex |
Ålder | >1[3] miljarder år |
Andra beteckningar | |
K2-21, EPIC 206011691, TIC 240766850, 2MASS J22411288-1429202, AP J22411288-1429202, Gaia DR3 2596888100773300224, Gaia DR2 2596888100773300224[4][5] |
K2-21, även känd som EPIC 206011691, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vattumannen. Den har en skenbar magnitud av ca 12,85[3] och kräver ett kraftfullt teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 11,97[2] mas beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 273 ljusår (ca 84 parsec)från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca 3,5 km/s.[2]
K2-21 är en röd dvärgstjärna i huvudserien av spektralklass M0.0 V.[3] Den har en massa av ca 0,64[3] solmassa, en radie av ca 0,6[3] solradie och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 0,086[3] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 4 000[3] K.
K2-21 är värd för två kända exoplaneter som upptäcktes 2015 med transitmetoden som en del av Keplers K2-uppdrag.[3] Båda planeterna har betydligt lägre densiteter än jorden, vilket tyder på att de inte är stenplaneter utan bättre beskrivs som mini-Neptunus. Den inre planeten, K2-21b, är mindre tät än den yttre planeten, K2-21c.[6]
(AE) |
(d) |
|||||
---|---|---|---|---|---|---|