20 Aquarii

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i världen av 20 Aquarii, utforska dess mest relevanta aspekter och ge en heltäckande vision av detta ämne. Från dess ursprung till dess historiska utveckling, genom dess praktiska tillämpningar idag, kommer vi att analysera på djupet varje aspekt av 20 Aquarii, och avslöja data och kuriosa som du kanske inte kände till. Dessutom kommer vi att undersöka dess inverkan på olika områden, från kultur till vetenskap, och reflektera över dess relevans i det aktuella sammanhanget. Gör dig redo att ge dig ut på en spännande upptäcktsresa om 20 Aquarii.

20 Aquarii
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildVattumannen
Rektascension21t 24m 51,67515s[1]
Deklination-03° 23′ 54,0858″[1]
Skenbar magnitud ()+6,38[2]
Stjärntyp
SpektraltypF0 V[3] eller F0 III[4]I
B–V0,334 ± 0,002[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-23,2 ± 2,9[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -6,125[1] mas/år
Dek.: -49,515[1] mas/år
Parallax ()15,3426 ± 0,0730[1]
Avstånd213 ± 1  (65,2 ± 0,3 pc)
Absolut magnitud ()2,37[2]
Detaljer
Massa1,52[6] M
Radie2,1[7] R
Luminositet9,38[2] L
Temperatur7 314 ± 249[6] K
Vinkelhastighet92[8] km/s
Ålder761[6] miljoner år
Andra beteckningar
BD-04 5444, GSC 05199-01458, HD 203843, HIC 105729, HIP 105729, HR 8192, 2MASS J21245167-0323542, PPM 205165, SAO 145376, TD1 28051, TYC 5199-1458-1, uvby98 100203843, Gaia DR2 2684398063724433024, Gaia DR1 2684398059428789888 [9]

20 Aquarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vattumannen. Den har en skenbar magnitud på 6,38[2] och kräver åtminstone en handkikare för att kunna observeras. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 15,3[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 213 ljusår (ca 65 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radiell hastighet på ca -23 km/s[5] och beräknas kunna vara på ett avstånd från solen på 110 ljusår om ca 1,9 miljoner år. [2]

Egenskaper

20 Aquarii är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass F0 V.[3] (Cowley and Fraquelli klassade den 1974 som F0 III.)[4] Den misstänks[10] vara en kemiskt speciell Am-stjärna enligt metallinjer i dess spektrum.[11] Den har en massa som är ca 1,5[6] gånger större än solens massa, en radie, som är ca 2,1[7] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 9[2] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 7 300[6] K.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 20 Aquarii, 26 oktober 2019.

Noter

  1. ^ Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051.
  2. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  3. ^ Houk, N.; Swift, C. (1999), "Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD Stars", Michigan Spectral Survey, 5, Bibcode:1999MSS...C05....0H.
  4. ^ Cowley, A.; Fraquelli, D. (1974), "MK Spectral Types for Some Bright F Stars", Publications of the Astronomical Society of the Pacific, 86 (509): 70, Bibcode:1974PASP...86...70C, doi:10.1086/129562.
  5. ^ Gontcharov, G. A. (2006), "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35 495 Hipparcos stars in a common system", Astronomy Letters, 32 (11): 759–771, arXiv:1606.08053, Bibcode:2006AstL...32..759G, doi:10.1134/S1063773706110065.
  6. ^ David, Trevor J.; Hillenbrand, Lynne A. (2015), "The Ages of Early-Type Stars: Strömgren Photometric Methods Calibrated, Validated, Tested, and Applied to Hosts and Prospective Hosts of Directly Imaged Exoplanets", The Astrophysical Journal, 804 (2): 146, arXiv:1501.03154, Bibcode:2015ApJ...804..146D, doi:10.1088/0004-637X/804/2/146.
  7. ^ https://www.universeguide.com/star/20aquarii
  8. ^ Royer, F.; et al. (October 2002), "Rotational velocities of A-type stars in the northern hemisphere. II. Measurement of v sin i", Astronomy and Astrophysics, 393: 897−911, arXiv:1201.2052, Bibcode:2002A&A...393..897R, doi:10.1051/0004-6361:20020943.
  9. ^ "20 Aqr". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 31 oktober 2018.
  10. ^ Renson, P.; Manfroid, J. (2009), "Catalogue of Ap, HgMn and Am stars", Astronomy and Astrophysics, 498 (3): 961, Bibcode:2009A&A...498..961R, doi:10.1051/0004-6361/200810788.
  11. ^ Paunzen, E.; et al. (February 2013), "A photometric study of chemically peculiar stars with the STEREO satellites - II. Non-magnetic chemically peculiar stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 429 (1): 119–125, arXiv:1211.1535, Bibcode:2013MNRAS.429..119P, doi:10.1093/mnras/sts318.

Externa länkar