38 Aquarii

Ämnet 38 Aquarii är en fråga som har skapat stort intresse och debatt på senare tid. Med teknikens framsteg och förändringar i samhället har 38 Aquarii blivit en avgörande aspekt som påverkar olika områden i våra liv. På ett personligt, professionellt, socialt och politiskt plan är betydelsen av 38 Aquarii obestridlig. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till 38 Aquarii, och analysera dess inverkan och relevans i olika sammanhang. Från dess ursprung till dess utveckling, genom dess implikationer och möjliga konsekvenser, lämnar detta ämne ingen oberörd. Dessutom kommer vi att försöka belysa de möjliga lösningar eller tillvägagångssätt som kan antas mot 38 Aquarii, i syfte att erbjuda en global och komplett vision av denna fråga som är så aktuell idag.

38 Aquarii
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildVattumannen
Rektascension22t 10m 37,48206s[1]
Deklination-11° 33′ 53,7754″[1]
Skenbar magnitud ()+5,43[2]
Stjärntyp
SpektraltypB5 III[3]
B–V-0,12[4]
Astrometri
Radialhastighet ()+1,5[2] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +29,29[1] mas/år
Dek.: +8,76[1] mas/år
Parallax ()7,25 ± 0,33[1]
Avstånd450 ± 20  (138 ± 6 pc)
Absolut magnitud ()-0,26[5]
Detaljer
Radie5,6[6] R
Luminositet219,16[5] L
Temperatur13 860[3] K
Metallicitet-0,26[3] dex
Vinkelhastighet20[7] km/s
Andra beteckningar
ALS 17326, BD-12 6196, FK5 3771, GSC 05806-01866, HD 210424, HIC 109472, HIP 109472, HR 8452, 2MASS J22103747-1133537, PPM 239902, SAO 164910, TD1 28829, TYC 5806-1866-1, uvby98 100210424, YZC 11 7837, Gaia DR2 2613067624829515008, e Aquarii [8]

38 Aquarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vattumannen. Den har också Bayer-beteckningen e Aquarii. Den har en skenbar magnitud på 5,43 [2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 7,3[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 450 ljusår (ca 138 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 1,5 km/s.[3]

Egenskaper

38 Aquarii är en blå till vit jättestjärna av spektralklass B5 III.[3] Den har en radie som är ca 5,6[6] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 220[5] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 13 900[3] K.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 38 Aquarii, 7 november 2019.

Noter

  1. ^ van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ Wielen, R.; et al. (1999), Sixth Catalogue of Fundamental Stars (FK6). Part I. Basic fundamental stars with direct solutions, Astronomisches Rechen-Institut Heidelberg, Bibcode:1999VeARI..35....1W.
  3. ^ Cenarro, A. J.; et al. (January 2007), "Medium-resolution Isaac Newton Telescope library of empirical spectra - II. The stellar atmospheric parameters", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 374 (2): 664–690, arXiv:astro-ph/0611618, Bibcode:2007MNRAS.374..664C, doi:10.1111/j.1365-2966.2006.11196.x.
  4. ^ Corben, P. M.; Stoy, R. H. (1968), "Photoelectric Magnitudes and Colours for Bright Southern Stars", Monthly Notes of the Astronomical Society of Southern Africa, 27: 11, Bibcode:1968MNSSA..27...11C.
  5. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  6. ^ Pasinetti Fracassini, L. E.; et al. (February 2001), "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS) - Third edition - Comments and statistics", Astronomy and Astrophysics, 367 (2): 521–524, arXiv:astro-ph/0012289, Bibcode:2001A&A...367..521P, doi:10.1051/0004-6361:20000451.
  7. ^ Abt, Helmut A.; Levato, Hugo; Grosso, Monica (July 2002), "Rotational Velocities of B Stars", The Astrophysical Journal, 573 (1): 359–365, Bibcode:2002ApJ...573..359A, doi:10.1086/340590.
  8. ^ "* e Aqr". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2013-05-06.

Externa länkar