Jungs kyrka

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Jungs kyrka, utforska dess betydelse, dess inverkan på samhället och dess relevans idag. Jungs kyrka är ett ämne som har fångat människor i alla åldrar och från olika områden, från politik till popkultur. Jungs kyrka har genom åren visat sig vara ett ämne av stort intresse för både experter på området och allmänheten, och genererat debatter och reflektioner som har påverkat vårt sätt att tänka och agera. I den här artikeln kommer vi att analysera värdet av Jungs kyrka och hur det har utvecklats över tiden, och ta upp dess inverkan på samhället och dess relevans i den moderna världen.

Jungs kyrka
Kyrka
Land Sverige Sverige
Län Västra Götalands län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Skara stift
Församling Varabygdens församling
Koordinater 58°19′41.03″N 13°7′2.44″Ö / 58.3280639°N 13.1173444°Ö / 58.3280639; 13.1173444
Stil Empir
Material Natursten
Bebyggelse‐
registret
21300000003305
Kyrkan på teckning från 1873.
Kyrkan på teckning från 1873.
Kyrkan på teckning från 1873.

Jungs kyrka är en kyrkobyggnad som sedan 2018 tillhör Varabygdens församling (2002—2018 Kvänums församling och tidigare Jungs församling) i Skara stift. Den ligger på en svag åsrygg i tätorten Jung i Vara kommun.

Kyrkobyggnaden

En tidigare medeltida kyrka på platsen var byggd av sandsten i romansk stil. Den nuvarande i empirstil uppfördes 1834 efter ritningar av arkitekt Fredrik Blom och den är välbevarad till det yttre. Vid bygget återanvändes material från den gamla kyrkan. Byggnaden består av ett brett långhus med ett litet vapenhus mitt på långhusets södra vägg, vid dess västra kortsida tornet och vid östra gaveln ett tresidigt kor. Öster om koret finns en vidbyggd lägre sakristia som tillbyggdes 1871.

En renovering genomfördes 1934 efter ritningar av arkitekt Sten Branzell. Då installerades centralvärme med lågtrycksånga, ny bänkinredning tillkom och 1940 även elektrisk belysning. Ännu en renovering genomfördes 1967 efter program av arkitekt Anders Ekman. Nytt golv lades in i vapenhus och gångar. Tre av de bakre bänkraderna togs bort. Fasadernas puts reparerades. År 1975 installerades elvärme. Kyrkorummet har förändrats påtagligt vid 1900-talets renoveringar.

Inventarier

Klockor

Kyrkan har två medeltida klockor.[1]

  • Storklockan är av en senmedeltida typ och saknar inskrift.
  • Lillkockan är något äldre och har ett skriftband runt halsen med inskriften Jhesus i gotisk skrift och därtill ett latinsk kors.

Orglar

Manual I Manual II Pedal Koppel
Rörflöjt 8' Gedackt 8' Subbas 16´ I/P
Principal 4' Rörflöjt 4' Bourdon 8' II/P
Hålflöjt 4' Principal 2' Oktava 4' II/I
Waldflöjt 2' Blockflöjt 2' Kvintadena 2' I 4'/I
Mixtur IV chor Larigot 1 1/3' II 4'/II
Sesquialtera II chor
Scharf II chor
  • Nuvarande orgel har utförts av A. Magnusson Orgelbyggeri AB 2002, där en ljudande fasad, ritad av orgelbyggaren Ernst Burgmann, bär drag av 1857 års orgel. Instrumentet har arton stämmor fördelade på två manualer och pedal.[2]

Kororgel

Manual Pedal Koppel
Gedackt 8' Subbas 16' Man/Ped
Principal 4'
Rörflöjt 4'
Oktava 2'
Kvinta 1 1/3'

Referenser

Noter

Externa länkar