Stadssekreterare

Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Stadssekreterare ur olika perspektiv, med syftet att ge en heltäckande och djupgående vision av detta ämne. Dess ursprung, utveckling, implikationer och möjliga framtidsscenarier kommer att analyseras, liksom dess relevans i dagens samhälle. Olika forskning, studier och expertutlåtanden kommer att granskas för att ge läsaren en fullständig och aktuell förståelse av Stadssekreterare. Dessutom kommer konkreta exempel och fallstudier att presenteras för att exemplifiera teoretiska begrepp och främja större förståelse. Vi hoppas att den här artikeln är användbar och intressant för dem som vill fördjupa sina kunskaper om Stadssekreterare.

Ej att förväxla med Statssekreterare.

Stadssekreterare är titeln för en oftast centralt placerad kommunal tjänsteman. Stadssekreterare förekommer huvudsakligen i större kommuner och motsvarar kommunsekreterare i mindre kommuner. I Göteborgs stad var titeln tidigare inte en tjänstemannatitel utan en politisk ämbetstitel motsvarande nuvarande kommunalråd.

Stadssekreterare har funnits i större städer i Sverige sedan 1600-talet och var ursprungligen en juridiskt utbildad sekreterare vid magistraten underställd borgmästaren. I mindre städer var stadssekreteraren en förtroendeman i protokollförande uppgifter, som samtidigt innehade en annan tjänst i staden. I en del stadssekreterartjänster i Finland ingick uppgiften som notarius publicus.

I Göteborgs stad motsvarades dagens kommunalråd av stadssekreterare fram till år 1966 och var alltså politiker, inte tjänstemän. Det kan jämföras med titeln borgarråd i Stockholm, som än idag är en motsvarighet för kommunalråd i Stockholms stad. Numera används stadssekreterare i Göteborg som en titel på en politiskt tillsatt tjänsteman, motsvarande en politisk sekreterare.

Se även

Referenser

  1. ^ ”stadssekreterare”. Förvaltningshistorisk ordbok. http://fho.sls.fi/uppslagsord/13804/stadssekreterare/. Läst 1 juli 2020.