Jüdisches Museum Berlin
I dagens värld är Jüdisches Museum Berlin ett ämne som har fått oöverträffad relevans. Sedan dess uppkomst har Jüdisches Museum Berlin påverkat hur människor interagerar med varandra, liksom hur olika processer och aktiviteter utförs i samhället. Detta fenomen har väckt stort intresse inom olika områden, från utbildning och teknik till politik och ekonomi. Jüdisches Museum Berlin har förändrat hur beslut fattas, idéer främjas och affärer bedrivs, vilket genererar en betydande inverkan på människors dagliga liv. Det är därför det är nödvändigt att noggrant analysera detta fenomen och förstå dess omfattning idag.
| Jüdisches Museum Berlin | |
 | |
| Information | |
|---|---|
| Plats | Lindenstrasse 9-14, Berlin Hallesches Tor |
| Etablerat | 1933 |
| Operatör | Stiftung Jüdisches Museum Berlin |
| Besökare per år | 762 488 (2010) |
| Museichef | Hetty Berg (2020–) |
| Webbplats | |
| Jüdisches Museum Berlin | |
Jüdisches Museum Berlin är ett museum i Berlin. Det visar besökarna två årtusenden av tysk-judisk historia och relationerna mellan judar och icke-judar i Tyskland. Museet har en permanent utställning och flera utställningar som växlar, ett omfattande arkiv, Rafael Roth Learning Center och forskarplatser. De olika avdelningarna arbetar för att visa den judiska kulturen och den tysk-judiska historien. Museet ligger i stadsdelen Kreuzberg och binder samman Collegienhaus i barock och en nybyggd del. Den nya delen ritades av den amerikanske arkitekten Daniel Libeskind. Det judiska museet i Berlin hedrar alla judar som omkom under förintelsen. Man får följa judarnas liv under andra världskriget.
Delar av samlingen utgörs av föremål som övertogs från Berliner Stadtmuseum. Många utställningsobjekt donerades av judar från hela världen som lever i exil.
Garten des Exils
Trädgården består av 49 betongpelare på vars topp det växer ryska olivträd (Elaeagnus angustifolia). Träden symboliserar hopp . Betongpelarna är arrangerade i en fyrkant, stående vertikalt på ett sluttande golv. Trädgårdens form – en fyrkant - är den enda helt rektangulära formen i byggnaden.
-
Garten des Exils -
-
På en skylt vid betongpelarna har Daniel Libeskind förklarat konstruktionen av trädgården med orden:
| ” | “One feels a little bit sick walking through it. But it is accurate, because that is what perfect order feels like when you leave the history of Berlin.” | „ |
| – Daniel Libeskind | ||
Integrerade projekt
Museet har en akademi som forskar om migration, integration och kulturell utbyte. Det finns ett dockteater i museet. Varje sommar hölls en chanukka-marknad.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Jüdisches Museum Berlin, 25 december 2006.
Noter
- ^ ”Jewish Museum Berlin Sets New Record” (på engelska). Jewish Museum Berlin. 7 januari 2011. https://www.jmberlin.de/en/jewish-museum-berlin-sets-new-record.
- ^ Hetty Berg steht für ein offenes Haus (på tyska), Deutschlandfunk Kultur, 26 november 2019, läs online.
- ^ Elke-Vera Kotowski, red (2014). ”Jüdisches Museum Berlin” (på tyska). Das Kulturerbe deutschsprachiger Juden. Walter de Gruyter GmbH & Co. sid. 677−678
- ^ ”The Garden of Exile”. Arkiverad från originalet den 15 juli 2009. https://web.archive.org/web/20090715005559/http://www.juedisches-museum-berlin.de/site/EN/05-About-The-Museum/03-Libeskind-Building/05-Garden-of-Exile/garden-of-exile.php. Läst 7 november 2009.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Jüdisches Museum.- Officiell webbsida
