Nuförtiden är Inge-Bert Täljedal ett ämne av stor betydelse och relevans i dagens värld. Med teknikens framsteg och den hastighet med vilken nyheter sprids, är det viktigt att vara medveten om de senaste nyheterna och trenderna relaterade till Inge-Bert Täljedal. Oavsett om Inge-Bert Täljedal är en person, ett evenemang, ett datum eller ett ämne av allmänt intresse är det avgörande att hålla sig informerad för att kunna fatta välgrundade beslut och hålla sig uppdaterad i en ständigt föränderlig värld. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter och perspektiv relaterade till Inge-Bert Täljedal, vilket ger relevant och användbar information för läsaren som är intresserad av detta ämne.
| Inge-Bert Täljedal | |
| Född | 16 januari 1942 Värnamo församling, Småland |
|---|---|
| Nationalitet | Svensk |
| Yrke/uppdrag | Professor |
| Föräldrar | Robert Johansson Ingrid (Hedlund) Täljedal |
Inge-Bert Vilhelm Täljedal, född 16 januari 1942 i Värnamo församling, Jönköpings län[1], är en svensk diabetesforskare och författare.
Inge-Bert Täljedal är son till frälsningsofficererna Robert Johansson och Ingrid, ogift Hedlund. Familjen kom under uppväxtåren till Södertälje, där fadern avled 1953. Senare antog familjen namnet Täljedal.
Han tog studentexamen i Södertälje 1960 och medicine kandidatexamen i Uppsala 1962. Efter forskarstudier i Uppsala och på Karolinska institutet disputerade han 1967 för medicine doktorsgraden i Umeå med avhandlingen Quantitative studies on phosphatases in isolated pancreatic islets of mammals[2]. Täljedal, vars forskargärning i huvudsak ägnats åt diabetes, utnämndes till professor i histologi 1980 och var rektor för Umeå universitet 1999–2005. Under Täljedals tid som rektor inrättades vid universitetet flera nya centrumbildningar, som Umeå Plant Science Centre (i samarbete med SLU), Centrum för samisk forskning och Umeå centrum för funktionell hjärnavbildning.
Täljedal har haft flera uppdrag inom och utom universitetsvärlden, bland annat som ordförande för Umeå kommuns kulturnämnd 1988–1991, Umeå kommunfullmäktige 1994–1998 och Norrländska litteratursällskapet 2008–2010. Han är verksam som skribent i dagspress och kulturtidskrifter och har bland annat utgivit diktsamlingarna Eurydikesvit och andra dikter (1982), Gräshoppssångaren (1983), Pro Memoria (2002), samt essäer om bland andra den Umeå-födde filosofen Erik Olof Burman.
I februari 2025 tilldelades Täljedal Umeå universitets förtjänstmedalj.[3]
|