I den här artikeln kommer vi att utforska Henrik Horn (1578–1618) ur olika perspektiv, analysera dess betydelse i olika sammanhang och dess inverkan på dagens samhälle. Henrik Horn (1578–1618) är ett ämne/element/person som har fångat uppmärksamheten från olika sektorer, skapat debatt och reflektion kring dess relevans idag. I den här artikeln kommer vi att undersöka nyckelaspekter relaterade till Henrik Horn (1578–1618), och lyfta fram dess inflytande inom olika områden och dess framtida projektion. Genom en detaljerad och kritisk analys kommer vi att försöka fördjupa oss i komplexiteten i Henrik Horn (1578–1618), vilket ger läsaren en komplett och flerdimensionell vision av ämnet. Följ med oss på denna resa för att upptäcka den sanna essensen av Henrik Horn (1578–1618) och dess inverkan på vårt samtida samhälle!
| Henrik Horn | |
| Född | 1578[1][2][3] |
|---|---|
| Död | 20 maj 1618 Stockholm |
| Medborgare i | Sverige[4] |
| Sysselsättning | Politiker, diplomat |
| Befattning | |
| Sveriges riksmarskalk (1611–1618) | |
| Maka | Anna Snakenborg (g. 1602–1618) |
| Barn | Helena Horn[5] Henrik Horn af Marienborg (f. 1618)[5] |
| Föräldrar | Karl Henriksson (Horn)[5] Agneta Delwig[5] |
| Släktingar | Klas Horn (syskon) Evert Horn af Kanckas (syskon) Gustaf Horn (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Henrik Horn, född 2 september 1578, död 20 maj 1618 i Stockholm, var en svensk diplomat och riksråd. Han var bror till Evert Horn, Gustaf Horn af Björneborg och Klas Horn.
Henrik Horn föddes 1578. Han var son till Karl Henriksson (Horn) och Agneta von Dellwig. Horn reste utomlands under sin ungdom och återvände till Sverige 1602. Han blev samma år kammarjunkare hos hertig Karl och blev 1605 hovmästare för hertig Karls söner Gustav Adolf och Karl Filip. Horn var sändebud till Nederländerna 1607 och till Danmark 1610. Han utnämndes 1611 till riksråd och året därefter till riksmarskalk. [6]
Han var, jämte Axel Oxenstierna, sändebud vid fredsmötet med danskarna i Ulfsbäck och Knäred 1612–1613. Efter att såsom svensk kommissarie även ha deltagit i kongressen, 1616–1617, som ledde till fredsverket i Stolbova.[källa behövs] Han förordnades 19 februari 1618 till lagman i Norrlands lagsaga och samma år i Söderfinne. Horn avled 1618 i Stockholm och begravdes 21 juni samma år i Jacobs kyrka.[6]
Han ägde gården Hässlö i Badelunda socken.[6]
Horn gifte sig 28 januari 1602 på Nyköpings slott med hovjungfrun Anna Jönsdotter Snakenborg. Hon var dotter till ståthållaren Jöns Ulfsson Snakenborg på Stegeborg och Christina Johansdotter Gyllenhorn. De fick tillsammans barnen Helena Horn som var gift med Joakim Fredrik von Zöge och lantrådet Magnus Nieroth i Estland, Agneta Horn, Christina Horn, Anna Horn, Carl Horn, en son och fältmarskalken Henrik Horn (1618–1693).[6]
|