Heikki Sirén

Nuförtiden är Heikki Sirén ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos många människor runt om i världen. Med ökande medvetenhet om Heikki Sirén och dess inverkan på våra liv, lockas fler och fler individer att lära sig mer om detta ämne. Oavsett om Heikki Sirén är en person, plats, händelse eller koncept, gör dess relevans i det moderna samhället det till en intressant plats för de flesta av oss. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska olika aspekter av Heikki Sirén och dess inflytande på olika aspekter av våra liv. Gör dig redo att fördjupa dig i den fascinerande världen av Heikki Sirén!

Heikki Siren
Född5 oktober 1918[1][2][3]
Helsingfors[2]
Död25 februari 2013[1][2][4] (94 år)
Helsingfors[2]
Medborgare iFinland[5]
Utbildad vidTekniska högskolan i Helsingfors[6]
Samskolan Helsingin Suomalainen Yhteiskoulu
SysselsättningArkitekt
MakaKaija Siren
BarnKirsi Siren (f. 1945)
Jukka Siren (f. 1950)
Hannu Sirén (f. 1953)
FöräldrarJ. S. Sirén[7]
Utmärkelser
Kommendörstecknet av Finlands Lejons orden[8]
Stora hederstecknet i silver av Österrikiska republikens förtjänstorden[8]
Officer av Nationalförtjänstorden[8]
Redigera Wikidata

Heikki Sirén, född 5 oktober 1918 i Helsingfors, död 25 februari 2013 i Helsingfors, var en finländsk arkitekt.

Biografi

Heikki Sirén utexaminerades som arkitekt från Tekniska högskolan, Helsingfors 1946, där han hade studerat under sin far Johan Sigfrid Sirén. Han började sedan arbeta på faderns arkitektkontor, men öppnade med frun Kaija Sirén ett eget kontor 1949.

Paret Sirén arbetade sedan under hela sin karriär tillsammans. De svarade gemensamt för flera av efterkrigstiden mera uppmärksammade byggnader i Finland, bland andra teknologbyn i Otnäs (Otnäs kapell, bostäder med flera byggnader 1957), och räknas vid sidan av Reima och Raili Pietilä som ett av landets mest framgångsrika arkitektpar genom tiderna. Paret utvecklade en stram modernism med enkla former och ett harmoniskt samspel mellan naturliga material som trä, tegel och glas.

Heikki Sirén erhöll professors titel 1970. Han hade ett flertal förtroendeposter och var bland annat styrelsemedlem i Stiftelsen för Operahuset 1980-93 och medlem av delegationen för Tekniska högskolan 1980-90, samt medlem av Akademin för tekniska vetenskaper från 1971. Han höll flera gästföreläsningar vid utländska universitet och parets verk har publicerats i betydande internationella facktidskrifter och samlingsverk.

Kända arbeten

Runda huset i Hagnäs, färdigställt 1968.
Konferenscenter i Bagdad, färdigställt 1983.
  • Otnäs kapell, Esbo, 1957 (med Kaija Siren)
  • Sauvosaari skola, Kemi 1961
  • Orivesi kyrka, Orivesi, 1961 (med Kaija Siren)
  • Vattentornet i Lovisa 1961 (med Kaija Siren)
  • Samskolan i Fredriksham, 1963 (med Kaija Siren)
  • Kontorsbyggnad, i Berghäll i Helsingfors, 1965
  • Stadshus i Kankaanpää, 1967 (med Kaija Siren)
  • Runda huset, Helsingfors, 1968 (med Kaija Siren)
  • Församlingshus i Kankaanpää, 1971 (med Kaija Siren)
  • Helsingfors finska samskola, Helsingfors, 1972 (med Kaija Siren)
  • Brucknerhaus, Linz, Österrike, 1974 (med Kaija Siren)
  • Finlands nationalteaters lilla scenbyggnad, 1954 (med Kaija Siren)
  • Sportanläggning i Kankaanpää, 1975 (med Kaija Siren)
  • Granithuset, Helsingfors, 1982 (med Kaija Siren)
  • Konferensbyggnad i Bagdad, Irak, 1983 (med Kaija Siren)

Utmärkelser

  • 1957 och 1961 – hederspris i arkitekturbiennalerna i Sao Paulo.
  • 1980 – La Grande Medaille d'Or de l'Academie d'Architecture i Paris.
  • 1984 – Finska kulturfondens pris till Heikki och Kaija Sirén
  • 2009 – den internationella arkitekturutmärkelsen Benettonpriset för Otnäs kapell och miljöplaneringen.

Ordnar

Källor

Uppslageverk

Noter

  1. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: siren-heikki, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ läs online, www.mfa.fi , läst: 6 augusti 2020.
  3. ^ Structurae, Structurae person-ID: 1005489.
  4. ^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 00629300030866.
  5. ^ James Stevens Curl, A Dictionary of Architecture and Landscape Architecture, andra utgåvan, Oxford University Press, januari 2006, ISBN 978-0-19-860678-9, läs online.
  6. ^ Finlands arkitekturmuseum, läs online.
  7. ^ Uppslagsverket Finland, Svenska folkskolans vänner, Uppslagsverket Finland-ID: SirenHeikkiUppslagsverketFinland, läst: 19 maj 2024.
  8. ^ Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 1426.

Litteratur

  • Bruun, Erik & Popovits, Sara, red (1976). Kaija + Heikki Siren: Arkkitehdit – Arkitekter. Helsingfors: Otava. ISBN 951-1-04155-X 

Externa länkar

Auktoritetsdata

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från finskspråkiga Wikipedia, tidigare version.