Kemi, Finland
I dagens värld har Kemi, Finland fått stor relevans inom olika områden. Oavsett om det gäller politik, teknik, ekonomi eller samhället i allmänhet, har Kemi, Finland blivit ett ämne för ständigt intresse och debatt. Vikten av Kemi, Finland ligger i dess inverkan på människors dagliga liv, såväl som dess inflytande på utvecklingen och utvecklingen av olika aspekter av samhället. I den här artikeln kommer vi att ta en djupgående titt på den roll Kemi, Finland spelar i våra liv, och utforska dess implikationer och konsekvenser i olika sammanhang.
| Kemi | ||
| Kemi (finska) | ||
| Kommun | ||
|
||
| Land |  Finland
| |
|---|---|---|
| Landskap | Lappland | |
| Admin. centrum | Kemi centraltätort | |
| Politik | ||
| - Kommundir. | Matti Ruotsalainen | |
| - Kommunfullm. ordf. |
Reijo Viitala (VF) | |
| - Kommunstyr. ordf. |
Pekka Tiitinen (SDP) | |
| Kommunkod | 240 | |
| Geonames | 653282 | |
| Språk (2021-12-31) - Finska: - Svenska: - Samiska: - Övriga: |
95,2 % 0,2 % 0,0 % 4,6 % | |
| Läge | 65°44′10″N 24°33′50″Ö / 65.73611°N 24.56389°Ö | |
 Kemi stads läge
| ||
| Webbplats: www.kemi.fi | ||
Kemi (; nordsamiska: Giepma) är en kommun (stad) i landskapet Lappland i norra Finland, nära Torneå. Kemi ligger i det historiska landskapet Österbotten. Staden gränser i norr till Keminmaa, i sydost till Simo och i nordväst till Torneå.
Kemi har 19 982 invånare (2021) och täcker en yta på 747,28 km² varav 95,38 km² är land. Staden är enspråkigt finsk.
Orten Kemi ligger vid Kemi älvs utlopp i Bottenviken. Hamnen i Kemi på ön Ajos är en av de viktigaste i Finland och används av pappersindustrin. Stora Enso och Metsä-Botnia är två industrier i Kemi.
I Kemi finns också ishotellet Lumilinna. Staden har en flygplats (Kemi-Torneå flygplats) och järnvägsförbindelse.
Historia
En jordbrukande befolkning torde kunna återfinnas i Kemi senast på 1200-talet.
Under 1300-talets andra kvartal bildades Kemi kapell under Pedersöre socken och blev en självständig kyrksocken senast vid sekelskiftet 1400. Under socknen eller möjligen Saloinens kyrksocken bildades Limingo kapell senast i mitten av 1400-talet.
Socknens första kyrka har enligt traditionen stått på Valmarinniemi. Ryssarna plundrade kyrkan 1473 och brände den 1517. Den nya kyrkan, Keminmaa gamla kyrka, byggdes ganska snart efter branden.
Under vinterkriget var Svenska frivilligflottiljen i Finland baserad i Kemi.
Administrativ historik
Kemi fick stadsrättigheter den 5 mars 1869. År 1938 överfördes ett område med 14 716 invånare till Kemi stad från Kemi landskommun.
Tätorter
Vid Statistikcentralens tätortsavgränsning den 31 december 2021 fanns sju tätorter inom Kemi kommuns område:
| Nr | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Kemi centraltätort (del av) | 17 719 |
| 2 | Hepola | 1 651 |
| 3 | Ajos | 320 |
Politik
Mandatfördelning i Kemi stad, valen 1976–2021
| Valår | KAP | FKP | VF | DA | SDP | GRÖN | ÖVR | SAF | C | LFP | KD | SAML | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1976 | 20 | 10 | 3 | 4 | 1 | 5 |
| 43 | 85,2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1980 | 20 | 11 | 4 | 4 | 1 | 3 |
| 43 | 85,9 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1984 | 19 | 12 | 6 | 1 | 5 |
| 43 | 79,8 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 14 | 4 | 12 | 7 | 1 | 1 | 4 |
| 43 | 76,1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1992 | 18 | 14 | 1 | 4 | 2 | 4 |
| 43 | 74,9 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1996 | 17 | 13 | 5 | 2 | 6 |
| 43 | 61,7 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2000 | 1 | 1 | 15 | 11 | 1 | 8 | 1 | 5 |
| 43 | 55,0 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2004 | 1 | 1 | 15 | 13 | 8 | 5 |
| 43 | 59,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2008 | 16 | 11 | 1 | 1 | 8 | 6 |
| 43 | 60,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2012 | 15 | 10 | 1 | 4 | 7 | 6 |
| 43 | 55,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2017 | 15 | 13 | 1 | 2 | 7 | 5 |
| 43 | 55,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2021 | 12 | 13 | 1 | 5 | 7 | 5 |
| 43 | 51,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Valresultat i kommunalvalet 2017
| Parti | Röstfördelning | Mandatfördelning | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal | Andel % | Antal +− |
Andel % +− |
Antal | +− | ||
| Vänsterförbundet | 3 259 | 33,7 | +23 | +1,4 | 15 | 0 | |
| Finlands Socialdemokratiska Parti | 2 742 | 28,4 | +382 | +4,8 | 13 | +3 | |
| Centern i Finland | 1 491 | 15,4 | −186 | −1,3 | 7 | 0 | |
| Samlingspartiet | 1 038 | 10,7 | −298 | −2,6 | 5 | −1 | |
| Sannfinländarna | 589 | 6,1 | −285 | −2,6 | 2 | −2 | |
| Gröna förbundet | 322 | 3,3 | +89 | +1,0 | 1 | 0 | |
| Finlands kommunistiska parti | 136 | 1,4 | +8 | +0,1 | 0 | 0 | |
| Kristdemokraterna i Finland | 88 | 0,9 | +9 | +0,1 | 0 | 0 | |
| Kommunistiska Arbetarpartiet - för fred och socialism* | 0 | 0 | -73 | -0,7 | 0 | 0 | |
| Förändring 2011* | 0 | 0 | -14 | -0,1 | 0 | 0 | |
| Giltiga röster totalt | 9 665 | 100,0 | — | — | 43 | — | |
| Ogiltiga röster | 74 | 0,8 | — | — | |||
| Valdeltagande | 9 739 | 55,1 | — | −0,2 | |||
| Röstberättigade | 17 675 | — | — | — | |||
Partier eller valmansföreningar med en asterisk (*) ställde inte upp med kandidater i valet.
I valet ställde Samlingspartiet och Kristdemokraterna upp i ett valförbund.
Vänorter
Kemi stad har sju vänorter:
Liptovský Mikuláš, Slovakien
Luleå, Sverige
Newtownards, Storbritannien
Székesfehérvár, Ungern
Tromsø, Norge
Wismar, Tyskland
Volgograd, Ryssland
Severomorsk i Ryssland har Kemi ett samarbete med men är inte en vänort.
Demografi
Befolkningsutveckling
Språk
Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl. Språk med färre än 30 talare har räknats ihop för att minska tabellens storlek.
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Bilder
-
Kemi centrum, pappersbruket syns i bakgrunden. -
Stadshuset -
Snöslottet med ett ishotell i Kemi -
-
Meripuistokatu
Se även
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Kemi, Finland.
Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)
- Kemi stad, officiell webbplats (finska)
- Karta över Kemi
Referenser
Noter
- ^ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.
- ^ ”Kemi”. Uppslagsverket Finland. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2015. https://archive.is/20150820145850/http://www.uppslagsverket.fi/bin/view/Uppslagsverket/Kemi2. Läst 20 augusti 2015.
- ^ Hedman, O: Kemin kaupungin historia I, Tampere 1969, s. 48-49
- ^ Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s. 95-96, Åbo domkyrkas svartbok, Helsingfors 1890, nr 53, 111, 225, 227, 664, Finlands medeltidsurkunder III, Helsingfors 1921, nr 2544
- ^ Hedman 1969 s. 93-95
- ^ Kemi.fi, Kemi-info Arkiverad 29 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. på finska, läst 20 augusti 2015
- ^ ”Befolkningens näringsgren : Befolkning efter näringsgren kommunvis åren 1880–1975” (på finska & svenska). Statistikcentralen. 1 april 1973. sid. 293. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/91484/xtia_vael_1880-1975_1979_dig_63.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 20 augusti 2015.
- ^ ”13vt -- Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2021”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 9 april 2023. https://web.archive.org/web/20230409083509/https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_13vt.px/. Läst 7 april 2023.
- ^ ”Kemi - Partiernas och gemensamma listornas röstetal”. Justitieministeriet - Vaalit.fi. http://tulospalvelu.vaalit.fi/KV-2017/se/kutulos_240.html. Läst 20 februari 2018.
- ^ ”Kemi - Sammanställning av kandidatlistor”. Justitieministeriet - Vaalit.fi. http://tulospalvelu.vaalit.fi/KV-2017/se/ehd_listat_240.html#999. Läst 20 februari 2018.
- ^ Kemi.fi, Ystävyyskaupungit på finska, läst 20 augusti 2015
- ^ ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. 31 mars 2021. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 12 november 2021.
- ^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023.
| |||||||||||||||||||
