I den här artikeln vill vi utforska den fascinerande världen av Hamra kyrka, Gotland. Från dess ursprung till dess relevans idag har Hamra kyrka, Gotland varit ett ämne av intresse för många människor runt om i världen. Genom historien har Hamra kyrka, Gotland spelat en avgörande roll i olika aspekter av samhälle, kultur och teknik. Dessutom har Hamra kyrka, Gotland varit föremål för debatt och kontroverser, vilket har bidragit till dess komplexitet och fortsatta utveckling. Genom den här artikeln hoppas vi kunna belysa detta spännande ämne och ge en djupare inblick i Hamra kyrka, Gotland och dess inverkan på världen vi lever i.
Hamra kyrka | |
Kyrka | |
Hamra kyrka
| |
Land | ![]() |
---|---|
Län | Gotland |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Visby stift |
Församling | Hoburgs församling |
Koordinater | 56°58′33.9″N 18°18′48.2″Ö / 56.976083°N 18.313389°Ö |
Invigd | 1100-tal |
Webbplats: Församlingen på svenskakyrkan.se | |
Hamra kyrka är en kyrkobyggnad på Storsudret, Gotland, som tidigare tillhörde Hamra församling.
Den ursprungliga kyrkan byggdes troligen på 1100-talet och blev en centralkyrka med korsarmar. Under början av 1300-talet byggdes kyrkan om helt och fick sitt nuvarande utseende. Kyrkan är tvåskeppig och har ett snedställt torn i väster. Orsaken till att tornet är snedställt är att man hade tänkt bygga en treskeppig basilika, men det södra skeppet blev aldrig färdigställt. Istället erhöll kyrkan förutom det tvåskeppiga långhuset ett smalare rakt avslutat kor. År 1729 byggdes den nuvarande sakristian på nordsidan. Interiören avslöjar på sitt sätt skillnaden mellan den äldre kyrkans bestående valv och de senare tillkomna valven. Den norra väggen pryds av delar från Passionsmästarens fris målad på 1400-talet. Frisen börjar med nattvardens instiftelse och avslutas med pingstundret. Övriga målningar i valven härrör från 1700-talet.
Manual | Pedal | Koppel |
Gedackt 8’ B | Subbas 16' | Man/Ped |
Quintadena 8’ D | ||
Violflöjt 8’ D | ||
Principal 4’ B/D | ||
Rörflöjt 4' | ||
Oktava 2' | ||
Kvinta 1 1⁄3' B/D |
Öster om kyrkan, på andra sidan landsvägen, finns ett försvarstorn, en så kallad kastal. Idag finns endast en ruinhög kvar, vilken är rund till formen och drygt två meter i diameter samt 2,2 meter hög. Kastalruinen är bevuxen med lövträd och ska enligt uppgift även ha använts som kalkugn. Det är inte ovanligt med kastaler invid gotländska kyrkor, den kanske bäst bevarade finns vid Gammelgarns kyrka.[1]