I dagens artikel kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Alskogs kyrka, utforska dess ursprung, dess inverkan på dagens samhälle och dess möjliga konsekvenser för framtiden. Sedan urminnes tider har Alskogs kyrka fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och kulturer, och blivit ett ämne för ständig debatt och reflektion. Genom historien har Alskogs kyrka utvecklats och anpassats till sociala, politiska och tekniska förändringar och lämnat en outplånlig prägel på mänskligheten. Genom den här artikeln kommer vi att upptäcka mer om Alskogs kyrka och dess många aspekter, såväl som experters och forskares perspektiv som hjälper oss att förstå dess betydelse i den samtida världen. Gör dig redo att fördjupa dig i en kunskaps- och upptäcktsresa om Alskogs kyrka!
Alskogs kyrka | |
Kyrka | |
Land | ![]() |
---|---|
Län | Gotlands län |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Visby stift |
Församling | Garde församling |
Plats | Alskogs socken |
- koordinater | 57°19′53.4″N 18°37′37.8″Ö / 57.331500°N 18.627167°Ö |
Invigd | 1100-talet |
Geonames | 8130950 |
Bebyggelse‐ registret |
21300000002595 |
Interiör
| |
Webbplats: Garde församling | |
Alskogs kyrka är en kyrkobyggnad, invigd under 1100-talet, i Visby stift, Gotland som tillhör Garde församling.[1] Innan dess har den alltsedan medeltiden varit sockenkyrka i Alskogs socken.
I sin ursprungliga form hade kyrkan ett valvlöst långhus, men under tidigt 1200-tal fick den kolonnburna valv och ett torn. Tornets portal tycks ha inspirerats av västportalen i Visbys S:ta Maria domkyrka. I sydportalen finns ålderdomliga kapitälskulpturer bevarade. Cirka år 1300 ägde en stor ombyggnad rum, och kyrkan fick då det gotiska koret med tillhörande portal. Samtidigt anpassades långhuset därefter.[2] Kyrkan restaurerades 1964-1965 efter förslag av arkitekt Karl Erik Hjalmarson.[3]
Väggmålningarna från medeltiden finns inte kvar. Det gör däremot korfönstrets egendomliga glasmålningar, från byggnadstiden. Samma stil präglar också målningarna på sakramentskåpets dörrars insidor, vilka föreställer Bebådelsen.[2]
Från korbyggets tid härrör några träskulpturer som ingått i ett retabel, föreställande den uppståndne Kristus, ett par apostlar, och S:ta Katarina av Alexandria. Vid en restaurering 1752 blev den senare dock omgjord till en mansfigur. Triumfkrucifixet, som är i nordfransk stil och har tillhört den gamla kyrkan, är troligen gjort av samma mästare som tillverkade Viklaumadonnan. Från samma tid är dopfunten, med bilder från Jesu barndom. Predikstolen är från 1586 (dock senare bemålad) och därmed Gotlands äldsta. Altartavlan, tillverkad av snickaren Johan Dunderhake och målaren Magnus Möller, är från 1759.[2]
Kyrkan har dessutom två kollekthåvar från 1775, i röd saffian med broderier utförda i Konstantinopel. De skänktes till kyrkan av den dåvarande kyrkoherden Johan Nilsson Luttemans son, som då var legationspredikant i Konstantinopel.[4]
I kyrkan hänger dessutom en tavla föreställande Kristus, av den gotländske konstnären Folke Jupiter.[1]
Huvudverk I | Svällverk II | Pedal | Koppel |
Rörgedackt 8’ | Gedackt 8’ | Subbas 16’ | I/P |
Principal 4’ | Rörflöjt 4’ | Kvintadena 4’ | II/P |
Waldflöjt 2’ | Principal 2’ | II/I | |
Mixtur 3 ch | Nasat 1 1⁄3’ |