I dagens värld är Häringe kapell en fråga som har fått relevans i samhället. I och med teknikens framsteg och globaliseringen har Häringe kapell blivit en intressant plats för många, vilket skapar debatt och reflektion inom olika områden. Oavsett om det är i akademin, arbetet eller vardagen har Häringe kapell påverkat människor runt om i världen på olika sätt. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska effekterna av Häringe kapell och hur det har påverkat olika aspekter av det moderna livet.
Häringe kapell | |
Kyrka | |
Häringe kapell i juli 2009
| |
Land | ![]() |
---|---|
Län | Stockholms län |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Stockholms stift |
Församling | Västerhaninge-Muskö församling |
Koordinater | 59°3′21″N 18°1′27″Ö / 59.05583°N 18.02417°Ö |
Invigd | 1929 |
Bebyggelse‐ registret |
21300000004360 |
Klockstapeln
|
Häringe kapell är en kyrkobyggnad som ligger cirka två kilometer norr om Häringe slott i Västerhaninge socken och Haninge kommun på Södertörn. Den tillhör Västerhaninge-Muskö församling i Stockholms stift.
Kapellet som tidigare varit en bostad, ombyggdes 1929 efter ritningar av arkitekt Ove Leijonhufvud. Uppdraget till husets omvandling kom från Häringe slotts dåvarande ägare som ville ha en kyrklig byggnad på närmare håll, än den avlägsna sockenkyrkan i centrala Västerhaninge.
Till huvudbyggnaden ansluter ett litet vapenhus vid nordvästra sidan. Kyrkorummet har öst-västlig orientering med kor och altare i öster. Över östra takkrönet tronar ett kors.
På en höjd nära kapellet står en klockstapel med hög spira som pryds av en tuppfigur.
Den halvcirkelformad altarrunden och sexkantiga predikstolen har samma utförande och färgsättning. Orgeln är ett harmonium tillverkat av Skandinaviska Orgelfabriken i Stockholm. En nummertavla i rokoko är från 1700-talet.
|