Glasögonejder
Numera är Glasögonejder ett ämne som har fått stor betydelse i dagens samhälle. Med tiden har Glasögonejder blivit en intressant plats för många människor, eftersom det har en direkt inverkan på vårt sätt att leva och vår miljö. Det är ett ämne som har diskuterats och analyserats ur olika perspektiv, vilket genererat kontroverser och debatt i den allmänna opinionen. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Glasögonejder, fördjupa oss i dess ursprung, utveckling och konsekvenser idag. För att ge en heltäckande bild av detta ämne kommer vi att presentera olika synpunkter och åsikter från experter i ämnet. Utan tvekan är Glasögonejder en relevant fråga som förtjänar att behandlas seriöst och objektivt.
| Glasögonejder Status i världen: Nära hotad[1] | |
_barrow,_alaska_-05_(27890171860).jpg) Ett par av glasögonejder. | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Andfåglar Anseriformes |
| Familj | Änder Anatidae |
| Släkte | Somateria |
| Art | Glasögonejder S. fischeri |
| Vetenskapligt namn | |
| § Somateria fischeri | |
| Auktor | Brandt, 1847 |
| Utbredning | |
 | |
Glasögonejder[2] (Somateria fischeri) är en andfågel som tillhör släktet ejdrar.[3] Fågeln förekommer kring Berings Sund. Den är en mycket sällsynt gäst i Europa med fyra fynd, tre i Norge och ett i Nederländerna. Arten minskar i antal och IUCN kategoriserar den som nära hotad.
Utseende
Glasögonejdern är med sin längd av 52 till 57 centimeter lite kortare än den vanliga ejdern. Hanen har ett typiskt utseende med sin svarta kropp, sin vita rygg och det gulgröna huvudet. Runt ögonen sitter stora vita fläckar som gett fågeln dess svenska namn. Honan är brunaktig, men genom dess storlek och kroppsbyggnad kan man lätt skilja den från andra änder.
Läten
Glasögonejdern är mestadels tystlåten. Från honan hörs ett "gogogo..." och från hanen ett "ho-HOO".[4]
Utbredning
Glasögonejdern häckar i små sjöar och andra vattendrag på tundran i Alaska och nordöstra Sibirien. Den är en flyttfågel och länge var dess övervintringsområden okända. Men med hjälp av radiosändarförsedda individer avslöjades det att hela världspopulationen övervintrar i ett litet område mitt i Berings Sund i råkar bland driv- och packis, mellan öarna St. Lawrence Island och St. Matthews Island.[1]
Förekomst i Europa
I Europa är den bara sedd i Norge och Nederländerna. I Norge är den observerad vid tre tillfällen. Första gången var det en hane vid Vardø 1933. Därefter sågs tre hanar och en hona flyga i Varangerfjorden i februari 1988. 15 juni 1997 sågs därefter en vuxen hane i Finnmark fylke. Den har även setts på Svalbard 2002 och 2012. I Nederländerna observerades den vid Texel i januari 2025.
Ekologi
Glasögonejdern bygger sitt bo direkt på marken och lägger fem till nio ägg. Fågeln dyker efter sin föda som består av kräftdjur och blötdjur och i sina vinterkvarter kan den dyka ända till 50 meters djup efter föda..[5]
Status och hot
Tidigare var glasögonejdern en ganska vanlig art inom sitt utbredningsområde, men mellan 1970 och 1990 minskade populationen i Alaska dramatiskt och man registrerade en minskning av häckningsbeståndet på mer än 96 % inom detta utbredningsområde som också krympte. Detta resulterade i att fågeln fick statusen sårbar (VU) 1994.[1] Man tror att nedgången i Alaska berodde på jakt och blyförgiftning på grund av hagel. Sedan 1991 har den dock varit fredad i Alaska. Man fruktar också att hela ekosystemet i Berings Sund är i obalans vilket resulterar i mindre föda.
Under perioden 1970–1990 noterades dock ingen minskning av beståndet i Ryssland, men dessa uppgifter är osäkra.[5] Vintern 1999 gjordes en uppskattning av antalet övervintrande glasögonejdrar i Berings Sund till cirka 333 000.[6] Detta resulterade i att arten år 2000 fick tillbaka sin status som livskraftig (LC).[1] Sentida studier[7] från den ryska ön Ayopechan visar dock att beståndet där minskar kraftigt, med så mycket som 8 % per år 2009-2016. Detta medförde att IUCN 2018 återigen ändrade glasögonejderns hotstatus, nu till nära hotad.[1] Den senaste uppskattningen av världspopulationen är från flygräkningar av övervintrande glasögonejdrar i Berings hav 2010 när 369 122 individer hittades.[8] Baserat på detta uppskattade Wetlands International 2020 världspopulationen till 260 000 och 400 000 vuxna individer.
Namn
Dess vetenskapliga namn är en hyllning till den tyske vetenskapsmannen Johann Fischer von Waldheim.[9]
Referenser
Noter
- ^ Birdlife International 2020 Somateria fischeri . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 januari 2021.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
- ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 87. ISBN 0-679-45120-X
- ^ Stig Frode Olsen, Världens mest exklusiva ejderart - Glasögonejder, Vår Fågelvärld, nr:4, 2007
- ^ Petersen, M. R.; Larned, W. W.; Douglas, D. C. 1999. At-sea distribution of Spectacled Eiders: a 120-year-old mystery resolved. The Auk 116: 1009-1020.
- ^ Solovyeva, D. V.; Vartanyan, S. L.; Frederiksen, M.; Fox, A. D. 2017b. Changes in nesting success and breeding abundance of Spectacled Eiders Somateria fischeri in the Chaun Delta, Chukotka, Russia, 2003–2016. Polar Biology online access: doi.org/10.1007/s00300-017-2235-8.
- ^ Larned, W.; Bollinger, K.; Stehn, R. 2012. Late winter population and distribution of Spectacled Eiders (Somateria fischeri) in the Bering Sea 2009 & 2010. Project no. 820. US Department of Commerce, National Oceanic and Atmospheric Administration, as recommended by The North Pacific Research Board.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör glasögonejder.
Wikispecies har information om glasögonejder.- Läten på xeno-canto.org
|