Göran Dahlbäck
I den här artikeln kommer vi att utforska Göran Dahlbäck ytterligare, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos både akademiker, experter och entusiaster. Göran Dahlbäck är ett ämne av stor relevans idag och dess betydelse sträcker sig till olika områden, från vetenskap och teknik till kultur och samhälle. Genom hela denna text kommer vi att analysera de olika aspekterna relaterade till Göran Dahlbäck, såväl som dess inverkan på den nuvarande världen. Från dess ursprung till dess utveckling, genom dess inflytande inom olika områden, kommer vi att undersöka detta fascinerande ämne i detalj och upptäcka de många aspekterna som gör det så relevant idag.
| Göran Dahlbäck | |
| Född | 9 mars 1941[1] Stockholm |
|---|---|
| Död | 8 augusti 2017 Stockholm |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Historiker |
| Redigera Wikidata | |
Göran Dahlbäck, född den 9 mars 1941 i Stockholm[2], död där den 8 augusti 2017[3], var en svensk professor vid den historiska institutionen vid Stockholms universitet, inriktad på Stockholms och Sveriges medeltidshistoria.
Biografi
Dahlbäck avlade studentexamen vid Enskede gymnasium och studerade sedan vid Stockholms universitet.[4] Han disputerade 1977 på en avhandling om Uppsala domkyrkas medeltida godsinnehav. Dahlbäck kunde visa på hur kyrkans jordinnehav var uppdelat på flera juridiska subjekt med olika funktioner inom den stora domkyrkoorganisationen.[3]
Vid Stockholms universitet innehade han olika tjänster vid historiska institutionen innan han blev professor i medeltidshistoria 1995. Dahlbäck deltog i uppbyggandet av forskningen som låg till grund för utgivningen av det historiskt-topografiska verket ”Det medeltida Sverige”, som redovisar Sveriges bebyggelse från 1200-tal till 1500-tal.[4]
Efter att Dahlbäck publicerat ett antal arbeten om Stockholms äldre historia blev han 1982 utsedd till redaktör för verket ”Helgeandsholmen – 1000 år i Stockholms ström”, en redogörelse för den arkeologiska utgrävningen av Helgeandsholmen 1978–1980. Genom den rollen blev han aktivt involverad i planeringen av Stockholms medeltidsmuseum och skrev 1988 för museet den stadshistoriska översikten ”I medeltidens Stockholm”.[4]
Medlemskap och utmärkelser
Dahlbäck var ledamot i flera lärda samfund, bland annat Kungliga Vitterhetsakademien och ordförande för Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia. Han tillhörde även Svenska nationalkommittén för genealogi och heraldik.
År 1990 fick Dahlbäck tillsammans med Jan Svanberg Samfundet S:t Eriks plakett för berömliga insatser för Stockholm.[5] År 2012 fick Dahlbäck tillsammans med sin kollega Olle Ferm Kungl. Vetenskapssamhällets i Uppsala tvärvetenskapliga pris för framstående tvärvetenskapligt arbete för deras "utveckling av mångvetenskapligamedeltidsseminarier som nydanat svensk medeltidsforskning".
Bibliografi (i urval)
- I medeltidens Stockholm. Stockholm: Stockholmia ingår i Monografier utgivna av Stockholms stad. 1995 (2:a upplagan). Libris 7593257. ISBN 91-7031-051-3
Källor
Noter
- ^ WorldCat Entities, OCLC, WorldCat Entities-ID: E39PBJjtchHfddJxBbVc6XkFKd, läs online, läst: 15 april 2025.
- ^ Sveriges befolkning 1990, CD-skiva
- ^ Ståhlberg, Anders. ”Minnesord över Göran Dahlbäck - Historiska institutionen”. www.historia.su.se. Arkiverad från originalet den 26 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180126185315/https://www.historia.su.se/om-oss/nyheter/minnesord-%C3%B6ver-g%C3%B6ran-dahlb%C3%A4ck-1.346870. Läst 26 januari 2018.
- ^ ”Minnesord över Göran Dahlbäck”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/familj/goran-dahlback/.
- ^ Samfundet S:t Erik
Externa länkar
| |||||||||||||||||||||||
|