Idag är Monica Andersson ett ämne av stor relevans i världen. I åratal har Monica Andersson varit föremål för debatt och analys inom olika områden, genererat motstridiga åsikter och väckt intresse för ett brett spektrum av samhället. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i världen av Monica Andersson för att fördjupa oss i dess betydelse, dess implikationer och dess utveckling över tiden. Genom en detaljerad utforskning av Monica Andersson kommer vi att försöka belysa detta mycket relevanta ämne och erbjuda ett berikande perspektiv som gör det möjligt för läsaren att ytterligare förstå dess inverkan på dagens värld.
Monica Andersson | |
Född | 3 mars 1948 (77 år) Linköpings församling[1], Sverige |
---|---|
Medborgare i | Sverige[2] |
Sysselsättning | Politiker[3][1], socionom[3][1] |
Befattning | |
Ledamot av Sveriges riksdag 1982–1985 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1982–1983)[4] Ledamot av Sveriges riksdag 1982–1985 års mandatperiod i Sveriges riksdag (1983–1985)[3][5] Ledamot av Sveriges riksdag 1985–1988 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1985–1985)[3][6] Ledamot av Sveriges riksdag 1988–1991 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1988–1988)[7] | |
Politiskt parti | |
Socialdemokraterna[1] | |
Redigera Wikidata |
Gerd Eva Monica Andersson, född 3 mars 1948 i Linköping,[8] är en svensk tidigare socialdemokratisk politiker, borgarråd och ämbetsman, samt sedan 2009 fil dr i statsvetenskap och universitetslektor vid statsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet. Andersson var även ordförande för Samfundet S:t Erik under åren 2010–2023.[9]
Monica Andersson var riksdagsledamot 1982–1988 och statssekreterare i socialdepartementet 1985–1988 under regeringen Carlsson I. Därefter borgarråd i Stockholm 1988–1995.
Monica Andersson var generaldirektör för Banverket 1996–1997.[10]
Andersson var en av de chefer på Banverket som misstänktes för brott,[11] men aldrig åtalades, i samband med tunnelbygget vid Hallandsåsen.[12] Däremot vittnade hon vid rättegången.
Andersson avgick som generaldirektör i protest mot vad hon ansåg var en oansvarig finansiering och bristande handläggning av citytunneln under Malmö. Enligt Andersson hade regeringen gett direkta order till Banverkets styrelse om att teckna avtal gällande citytunneln med det statliga bolaget Svedab. Svedabs VD Karl-Otto Sicking var en av de som instämde i en byggteknisk och ekonomisk kritik mot projektet.[13] Senare gav både Riksdagens revisorer och Riksgäldskontoret Andersson rätt.[14][förtydliga]
Andersson var även 2008 en av fem avsändare till förslaget Ny syn på Slussen i debatten om Slussens ombyggnad i Stockholm.[15]
|
|