Fjorgyn

I den här artikeln ska vi analysera på djupet Fjorgyn och dess inverkan på dagens samhälle. Fjorgyn är ett ämne som har väckt stort intresse och debatt de senaste åren, och är av avgörande betydelse för att förstå olika aspekter av vårt dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Fjorgyn och undersöka hur det har utvecklats över tiden. Dessutom kommer vi att analysera dess implikationer inom olika områden, från kultur till politik, teknik och ekonomi. Med ett kritiskt och objektivt förhållningssätt ska vi försöka belysa Fjorgyn och dess påverkan på det moderna samhället.

Fjorgyn eller Jord, även Lödyn (Hjödyn), är i nordisk mytologi jordens asynja, en gudinna med dunkelt ursprung. Hon är känd som moder till Tor, som kallas "jordens son" i dikterna Höstlång, Trymskvädet, Lokes smädelser m. fl. I Snorres Edda är hon dotter till Natt och hennes andre man, Anar. Hennes halvbröder är Aud och Dag. Jord var en jordgudinna och hade förutom Fjorgyn alt. Fjörgyn namnen Hlödunn, Fold och Grund, alla med betydelsen "jord". Dessa användes flitigt i skaldediktningen, men tyvärr vet vi inte så mycket mer än att hon tillhörde den mytiska urtiden och sannolikt inte haft någon egentlig sekt.

Se även

Referenser

  1. ^ Hultkrantz, Åke (1991). Vem är vem i nordisk mytologi : gestalter och äventyr i Eddans gudavärld. Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. 61. Libris 7236542. ISBN 9129593956 
  2. ^ Simek, R. (1997). Dictionary of Northern Mythology. sid. 86, 179 (Boydell& Brewer)