I dagens värld är Fasanfåglar ett ständigt omtalat ämne som berör människor i alla åldrar och i alla delar av världen. Dess inverkan går inte obemärkt förbi och dess relevans är obestridlig i olika aspekter av det dagliga livet. Både på det personliga och professionella planet har Fasanfåglar skapat debatt, varit föremål för studier och väckt intresse hos åtskilliga experter. Genom historien har Fasanfåglar utvecklats och anpassats till sociala, politiska och tekniska förändringar, vilket väsentligt påverkat hur vi möter dagens och framtidens utmaningar. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska påverkan av Fasanfåglar och analysera dess inflytande i olika sammanhang, i syfte att bättre förstå dess betydelse och de implikationer det har för dagens samhälle.
Fasanfåglar | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Hönsfåglar Galliformes |
Familj | Fasanfåglar Phasianidae |
Vetenskapligt namn | |
§ Phasianidae | |
Auktor | Horsfield, 1821 |
Synonymer | |
| |
![]() |
Fasanfåglar (Phasianidae) är en familj fåglar i ordningen hönsfåglar.
Taxonomin för ordningen hönsfåglar är komplicerad och under diskussion. Tidigare behandlades skogshöns och kalkoner som egna familjer, men DNA-studier har visat att dessa är en del av Phasianidae. Å andra sidan placeras numera pärlhönsen i en egen familj.[1]
Även inom familjen har DNA-studier kullkastat tidigare teorier om inbördes släktskap.[2] Exempelvis står rapphönsen i Perdix snarare närmare äkta fasaner än övriga rapphönsliknande fåglar och frankolinerna är inte alls varandras närmaste släktingar. Listan med släkten nedan följer IOC och indelningen i grupper av Kimball m.fl. 2021.[1]
|