Donkosackernas land
I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska ämnet Donkosackernas land och allt som det innebär. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle kommer vi att analysera alla aspekter av detta fascinerande ämne. Genom historien har Donkosackernas land spelat en avgörande roll för att forma identiteten och kulturen i olika samhällen, och det är viktigt att förstå dess inflytande i den moderna världen. Genom en multidisciplinär ansats kommer vi att undersöka Donkosackernas land ur olika perspektiv, inklusive dess politiska, sociala, ekonomiska och kulturella implikationer. Dessutom kommer vi att titta på hur Donkosackernas land har utvecklats över tiden och hur det har påverkat hur vi lever och tänker idag. Den här artikeln syftar till att ge en heltäckande bild av Donkosackernas land, i syfte att belysa ett ämne som är relevant för alla.
| Donkosackernas land | ||
| Область Войска Донского | ||
| Oblast i Kejsardömet Ryssland | ||
|
||
| Land |  Ryssland
| |
|---|---|---|
| Huvudstad | Novotjerkassk | |
| Area | 164 093 km² | |
| Folkmängd | 2 564 238 (1897) | |
| Befolkningstäthet | 16 invånare/km² | |
| Idag del av: | Krasnodar kraj, Rostov oblast | |
 | ||
Donkosackernas land (ryska: Область Войска Донского, Oblast Vojska Donskogo) var ett oblast i Sydryssland, 1786–1920.
Det var beläget nordöst om Azovska sjön och hade en yta på 164 093 km2. 2 564 238 invånare (1897), därav 34 855 tyskar, 27 234 armenier, omkring 16 000 judar och 32 283 lamaitiska kalmucker; 40 procent var kosacker. Oblastet genomflöts av Don, på vars vänstra strand en stor stäpp (Zadonskaja stepj, "Stäppen på andra sidan Don") utbredde sig, som i sydöst övergick i den öde och ofruktbara aral-kaspiska saltstäppen och var lämplig endast för boskapsskötsel. I norra och mellersta delen var åkerbruk huvudnäringen, även om det inte stod högt.
Inalles var (enligt en uppgift från 1881) 45 procent av området åker, 42,2 procent betesmarker, 2,4 procent skogsdungar och 10,4 procent varjehanda och improduktivt land. Mest odlades vete, därnäst råg samt i kretsen Taganrog tobak, varförutom vinodling och trädgårdsskötsel förekom. Kreatursstocken var 1890 532 700 hästar, 1,9 miljoner nötkreatur, 3 miljoner får och getter, 384 800 svin och 1 126 kameler. I Dons mynningsområde och i Azovska sjön idkades ett givande fiske. Bergsbruket var betydligt i den västligaste delen, som var en del av Donetsbäckenet.
Administrativt lydde området under ryska krigsministeriet och delades i 9 distrikt (otdjely). Huvudstad är Novotjerkassk, där områdets chef (nakaznij ataman) hade sitt residens.
Källa
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Donska kosackernas land, 1904–1926.
