I den här artikeln kommer vi att utforska effekten och relevansen av Christer Eirefelt i olika sammanhang. Christer Eirefelt har varit ett studie- och intresseobjekt genom historien och dess inflytande sträcker sig till olika områden och discipliner. Sedan dess uppkomst har Christer Eirefelt väckt debatter, diskussioner och reflektioner och genererat ett brett spektrum av åsikter och tolkningar. Genom rigorös analys kommer vi att undersöka de många aspekterna av Christer Eirefelt, dess utveckling över tid och dess betydelse idag. Den här artikeln syftar till att ge en heltäckande och detaljerad bild av Christer Eirefelt, med syftet att berika och utöka kunskapen om detta ämne.
Jan Christer Eirefelt, född 4 maj 1942 i Falkenberg, är en svensk politiker (folkpartist) och ämbetsman.
Eirefelt har varit egen företagare och byggnadstekniker. Han var riksdagsledamot 1979–1998, invald i Hallands läns valkrets. Eirefelt var 1988–1994 riksdagens andre vice talman och 1994–1998 dess tredje vice talman. Som riksdagsledamot var han framför allt aktiv i näringsutskottet där han var suppleant 1979–1982 och 1988–1994, ledamot 1982–1985 samt vice ordförande 1985-88 och 1995-98. Han var även suppleant i kulturutskottet och socialutskottet samt ledamot av krigsdelegationen och 1990-1991 i Riksbanksfullmäktige.
Åren 1985–1994 var Eirefelt styrelseledamot i Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor och 1992–1994 dess ordförande. Eirefelt har också varit styrelseledamot i bland annat Riksgäldskontoret och Sveriges Riksidrottsförbund och har haft statliga utredningsuppdrag i 1980 års abortkommitté 1980–1983, Ägarutredningen 1985–1990, Konkurrenskommittén 1989–1991 och Idrottsutredningen 1996–1998.
Eirefelt har varit ledamot i Folkpartiets styrelse och i riksdagsgruppens förtroenderåd. Åren 1990–1995 ingick han i Folkpartiets partiledning.
Eirefelt var landshövding i Gävleborgs län från 1 januari 2003 till 30 september 2007.