I dagens värld är Karl Erik Eriksson en fråga som har fått stor relevans i samhället. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Karl Erik Eriksson blivit en fråga av intresse för många människor inom olika områden. Oavsett om det är på en personlig, professionell, politisk eller kulturell nivå har Karl Erik Eriksson skapat debatter och diskussioner runt om i världen. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska ämnet Karl Erik Eriksson, analysera dess olika aspekter och dess inverkan på dagens samhälle. Dessutom kommer vi att undersöka hur Karl Erik Eriksson har utvecklats över tid och vilka utmaningar och möjligheter det ger i framtiden.
Karl Erik Eriksson | |
![]() Karl-Erik Eriksson som auktionist vid auktion till förmån för nya Tomaskyrkan i Hammarkullen 1973. | |
Född | 30 mars 1925[1] Arvika landsförsamling[1], Sverige |
---|---|
Död | 17 september 2010 (85 år) Arvika östra församling, Sverige |
Begravd | Arvika kyrkogård[2] kartor |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Politiker[1] |
Befattning | |
Förstakammarledamot, Värmlands läns valkrets (1966–1968)[1] Andrakammarledamot, Värmlands läns valkrets (1969–1970)[1] Ledamot av Sveriges riksdag 1971–1973 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Värmlands läns valkrets (1971–1974)[3] Ledamot av Sveriges riksdag 1974–1976 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Värmlands läns valkrets (1974–1974)[4][5] Ledamot av Sveriges riksdag 1974–1976 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Värmlands läns valkrets (1975–1976)[6] Sveriges riksdags tredje vice talman (1976–1985)[1] Ledamot av Sveriges riksdag 1976–1979 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Värmlands läns valkrets (1976–1979)[7] Ledamot av Sveriges riksdag 1979–1982 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Värmlands läns valkrets (1979–1982)[7] Ledamot av Sveriges riksdag 1982–1985 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Värmlands läns valkrets (1982–1985)[8] Sveriges riksdags andre vice talman (1985–1988)[1][9] Ledamot av Sveriges riksdag 1985–1988 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Värmlands läns valkrets (1985–1988)[8] | |
Politiskt parti | |
Folkpartiet[1] | |
Redigera Wikidata |
Karl Erik Eriksson (i riksdagen kallad Eriksson i Arvika), född 30 mars 1925 i Arvika landsförsamling, Värmlands län,[10] död 17 september 2010 i Arvika östra församling,[11][12] var en svensk lantbrukare, auktionsutropare och politiker (folkpartist), andre vice partiordförande 1972–1988.
Eriksson var son till hemmansägaren Johan Eriksson (1883–1954) och Hulda Eriksson (1885–1970). Han var fram till 1958 förman på ett hyvleri i Högvalta, varefter han drev en auktions- och fastighetsbyrå i Arvika. Som slagfärdig auktionsutropare bland annat på Skansen och i TV blev han känd för en rikspublik.
Eriksson var ledamot i Arvika stadsfullmäktige (från 1971 kommunfullmäktige) från 1954 och var drätselkammarens vice ordförande 1964–1970. Han var också ledamot i Värmlands läns landsting 1959–1979. Åren 1970–1988 var han ordförande för folkpartiets länsförbund i Värmlands län.
Eriksson var riksdagsledamot för Värmlands läns valkrets 1966–1988 (i riksdagens andre kammare 1966–1968 och i första kammaren 1969–1970). I riksdagen var han bland annat ordförande i inrikesutskottet 1971–1976, tredje vice talman 1976–1985 och därefter andre vice talman 1985–1988. Han engagerade sig bland annat i utbildnings-, skatte- och trafikpolitik.
Eriksson avsade sig sitt riksdagsuppdrag den 5 april 1988 efter att ha förlorat ett skattemål.
Eriksson var värd i Sommar i P1 den 11 juli 1980.[13]