I den här artikeln ska vi fördjupa oss i ämnet Brønnøysund, som har skapat stort intresse i dagens samhälle. Genom historien har Brønnøysund haft en avgörande roll inom olika områden, både personligt och professionellt. Från dess ursprung till nutid har Brønnøysund varit föremål för studier, debatt och kontroverser, vilket gett upphov till motstridiga åsikter och olika perspektiv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Brønnøysund, analysera dess inverkan i olika sammanhang och erbjuda insikter som gör att vi bättre kan förstå dess relevans i den samtida världen.
Brønnøysund | ||
Tätort | ||
Storgata i Brønnøysund
| ||
|
||
Land | ![]() | |
---|---|---|
Fylke | Nordland fylke | |
Kommun | Brønnøy kommun | |
Koordinater | 65°28′15″N 12°12′15″Ö / 65.47083°N 12.20417°Ö | |
Area | 3,37 km²[1] | |
Folkmängd | 4 995 (1 januari 2022)[2] | |
Befolkningstäthet | 1 482 invånare/km² | |
Postnummer | 8900 BRØNNØYSUND | |
Geonames | 3159954 | |
Brønnøysunds läge i Nordland fylke, Norge
| ||
Nordland fylke i Norge.
|
Brønnøysund (sydsamiska: Brïenne) är en tätort i Brønnøy kommun i Nordland fylke i norra Norge. Orten som utgör kommunens centralort ligger vid fylkesväg 17, vid sundet mellan fastlandet och ön Torget, där berget Torghatten ligger. Strax norr om samhället ligger ruinerna av S:t Knutskyrkan.
Brønnøysund är en gammal handelsplats och en trafikknutpunkt för södra delen av yttre Helgeland. Orten hade under åren 1923 - 1963 status som ladested (motsvarade närmast köping i Sverige). [3] Hurtigruten anlöper orten, och här finns även Brønnøysunds lufthavn, en kortbaneflygplats med daglig flygförbindelse till landets ruttnätverk. I Brønnøysund finns mekanisk verkstad, fiskeindustri och slakteri. Orten har gymnasieskola och hyser förvaltningsmyndigheten Brønnøysundregistrene samt den oberoende tidningen Brønnøysunds Avis.