Bozorgmehr Bokhtagan

Bozorgmehr Bokhtagan är ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet genom åren. Dess betydelse och relevans återspeglas i antalet åsikter och studier som har genomförts i frågan. Från dess ursprung till nutid har Bozorgmehr Bokhtagan varit föremål för debatt och analys, vilket öppnat dörren till oändliga reflektioner och upptäckter. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna och perspektiven av Bozorgmehr Bokhtagan, och undersöka dess inverkan i olika sammanhang och dess utveckling över tid. Från dess ursprung till nutid har Bozorgmehr Bokhtagan varit föremål för debatt och analys, vilket öppnat dörren till oändliga reflektioner och upptäckter. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna och perspektiven av Bozorgmehr Bokhtagan, och undersöka dess inverkan i olika sammanhang och dess utveckling över tid.

 Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-01)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Bozorgmehr Bokhtagan
FöddSasaniderna
Medborgare iSasaniderna
SysselsättningVesir, författare, militär, storvesir, filosof
FöräldrarSukhra
Redigera Wikidata
Storvesiren Bozorgmehr utmanar det indiska sändebudet i schack.

Bozorgmehr Bokhtagan (medelpersiska: Wuzurgmihr ī Bōkhtagān) var en persisk vesir (minister), filosof och rådgivare åt den sasanidiske kungen Kavadh I (498-531), och senare storvesir åt hans son Khosrou I (som styrde 531–579). Han tillhörde den persiska adelsfamiljen Karen och utövade ett stort inflytande på persisk politik och politisk filosofi.

Bozorgmehr tillskrivs uppfinningen av backgammon och skrev flera traktat på medelpersiska, däribland Ayādgār ī Wuzurgmihr ī Bōxtagān and Wizārišn ī čatrang (Om schack), som översattes till nypersiska av Avicenna.

Bozorgmehr prisas i medeltida persisk och arabisk litteratur som den främste vesiren genom alla tider och han åberopades flitigt som ideal för andra ministrar att följa.

Externa länkar

v • r
Persisk litteratur
Antiken
Zarathustra (Gatha, ca 1400 f.Kr.) • Pahlavilitteraturen (300- till 900-talet) • Bozorgmehr Bokhtagan (500-talet) • Barbad (600-talet e.Kr.)
Persisk miniatyr med verser av Hafez
Medeltiden
Ruzbeh Pur Dāduē (d. 756) • Rudaki (d. 941) • Daqiqi (d. 980) • Ferdousi (Shahnameh, d. 1020) • Tusen och en natt (ca 900–1000-talet) • Avicenna (d. 1037) • Manuchehri Damghani (d. 1040) • Hujwiri (d. 1077) • Nizam al-Mulk (d. 1092) • Mohammad Ghazali (d. 1111) • Omar Khayyam (d. 1122) • Ahmad Ghazali (d. 1126) • Hamadani (d. 1131) • Suhrawardi (d. 1191) • Sana'i (d. 1131) • Nizami Aruzi (1100-talet) • Nezami (d. 1209) • Attâr (d. 1230) • Shams ad-din Tabrizi (d. 1248) • Jalal al-din Rumi (d. 1273) • Fakhr ad-din Araqi (d. 1289) • Sa'di (d. 1292) • Kermani (d. 1352) • Hafez (d. 1390) • Jami (d. 1492) • Mohammad Fozuli (d. 1556)
Modern tid
Iraj Mirza (d. 1926) • Mohammad Iqbal (d. 1938) • Ahmad Kasravi (d. 1946) • Mohammad Taqi Bahar (d. 1951) • Mohammad Ali Jamalzadeh (d. 1997) • Nima Yushij (d. 1959) • Sadeq Hedayat (d. 1951) • Bozorg Alavi (d. 1997) • Ahmad Shamlu (d. 2000) • Parvin E'tesami (d. 1941) • Sohrab Sepehri (d. 1980) • Forough Farrokhzad (d. 1967) • Simin Daneshvar (d. 2012) • Bahram Beyzai (1938–) • Goli Taraghi (1939–) • Mina Assadi (1943–) • Hushang Moradi Kermani (1944–) • Shahrnush Parsipur (1946–) • Jila Mossaed (1948–) • Robab Moheb (1953–) • Mana Aghaee (1973–)
Iranister, översättare
och litteraturvetare
Institutioner