I dagens värld är Georg von Munthe af Morgenstierne ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Sedan dess uppkomst har den genererat debatt, kontroverser och en djupgående inverkan på det moderna samhället. Dess relevans överskrider alla typer av gränser och har placerat sig som ett ämne av allmänt intresse på den offentliga dagordningen. När Georg von Munthe af Morgenstierne fortsätter att utvecklas och anta nya dimensioner är det viktigt att noggrant analysera var och en av dess aspekter för att förstå dess innebörd och påverkan på vår miljö. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv på Georg von Munthe af Morgenstierne och dess inflytande inom olika områden i vardagen, i syfte att belysa detta ämne och främja en informerad och berikande debatt.
Georg von Munthe af Morgenstierne | |
![]() Georg Morgenstierne i Chitral. | |
Född | 2 januari 1892 Christiania |
---|---|
Död | 3 mars 1978 (86 år) Oslo |
Medborgare i | Norge |
Utbildad vid | Universitetet i Oslo ![]() |
Sysselsättning | Språkvetare, författare, universitetslärare |
Arbetsgivare | Göteborgs universitet |
Föräldrar | Bredo von Munthe af Morgenstierne (1851-1930) |
Utmärkelser | |
Fridtjof Nansens belønning for fremragende forskning, historisk-filosofiska klassen (1945) | |
Redigera Wikidata |
Georg Valentin von Munthe af Morgenstierne, född 3 januari 1892 i Oslo, död 3 mars 1978, var en norsk lingvist och iranist.
Georg von Munthe af Morgenstierne disputerade 1918 vid Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin på avhandlingen Über das Verhältnis zwischen Cārudatta und Mṛcchakaṭikā. Han var 1930–1937 professor i komparativ indoeuropeisk lingvistik vid Göteborgs högskola och 1937–1963 professor i indisk språk- och litteraturvetenskap vid Universitetet i Oslo. År 1941 utnämndes han till hedersdoktor vid Göteborgs högskola. Han invaldes 1942 som utländsk ledamot av svenska Vetenskapsakademien.