Bergslagsmål

I dagens värld har Bergslagsmål blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en bred sektor av samhället. Oavsett om det har påverkat ekonomin, politiken, vetenskapen eller människors dagliga liv, har Bergslagsmål väckt stor debatt och analys inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna och perspektiven relaterade till Bergslagsmål, såväl som dess inflytande på världen idag. Genom olika källor och tillvägagångssätt kommer vi att försöka belysa detta ämne och erbjuda en mer komplett och djupgående bild av dess betydelse och konsekvenser.

Bergslagsmål är inom svensk dialektologi de dialekter som talas i Bergslagen i Mellansverige. Området är inte helt definierat, men bergslagsmål brukar främst användas som beteckning på dialekterna i nedre Dalarna, Dalabergslagen, och angränsade områden i nordvästra Västmanland, så kallade dalabergslagsmål. Dialekterna i sydvästra Värmland kallas också för värmländskt bergslagsmål. Ibland inbegriper bergslagsmål ett ännu större område.

Dalabergslagsmålen skiljer sig betydligt från dialekterna i övre Dalarna, som kallas dalmål eller egentliga dalmål för att skilja dem åt. Dialekterna i Dalabergslagen har vissa drag gemensamt med dalmålen, men har genom gruvnäringen starkare sydligare influenser och avviker därför betydligt mindre från standardspråket.

Språkdrag

Karakteristiska språkdrag för dalabergslagsmålen är bland annat så kallat bergslags-u, ett mera bakre uttal av det långa u-ljudet som närmar sig centralsvenskt långt o-ljud. Detta har bergslagsmålen gemensamt bl.a. med dalmålen i övre Dalarna.

Dalabergslagsmålen har även ett karakteristiskt entoppigt uttal av båda ordaccenterna, som alltså enbart skiljer sig åt genom tontoppens timing. Ett annat karakteristiskt tonalt drag i sammansatta ord med accent 2 är att tonen stiger vid den betonade stavelsen, för att sedan stanna kvar i högt tonläge ( s.k. hög platå), för att sedan sjunka vid den bibetonade stavelsen. Dessa tonala drag har bergslagsmålen gemensamt med gotländska dialekter.

Referenser

Noter

  1. ^ Envall 1930.
  2. ^ Noreen 1903, s. 115.
  3. ^ Pamp 1978, s. 111.
  4. ^ Kallstenius 1902.
  5. ^ ”Bergslagsmål”. www.isof.se. https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-svenska-dialekter/utforska-sveriges-dialekter/sveamal/bergslagsmal. Läst 2 maj 2023. 
  6. ^ Pamp 1978, s. 111, 114.
  7. ^ Dahl et al. 2010, s. 57.
  8. ^ Bruce 2010, s. 196–197.

Källförteckning

  • Bruce, Gösta (2010). Vår fonetiska geografi: om svenskans accenter, melodi och uttal (första upplagan). Lund: Studentlitteratur 
  • Dahl, Östen; Edlund, Lars-Erik; Wastenson, Leif & Elg, Margareta (2010). Sveriges nationalatlas: Språken i Sverige. Stockholm: Norstedt. Läst 22 januari 2021 
  • Kallstenius, Gottfrid (1902). Värmländska bärgslagsmålets ljudlära. Stockholm: Norstedt 
  • Noreen, Adolf (1903). Vårt språk: nysvensk grammatik i utförlig framställning. Lund: Gleerup 
  • Pamp, Bengt (1978). Svenska dialekter. Stockholm: Natur o. kultur 
v • r
Svenska dialekter
Östsvenska mål
Norrländska mål
Sveamål
Götamål
Sydsvenska mål
Övriga mål
Övrigt
* – övergångsdialekter