Den här artikeln analyserar effekten av ADS 7251 på det samtida samhället. ADS 7251 har varit ett ämne för intresse och debatt i flera år, eftersom dess inflytande sträcker sig till olika aspekter av vardagen. I den meningen är det viktigt att förstå hur ADS 7251 har förändrat vårt sätt att interagera, tänka och relatera till världen omkring oss. Genom en detaljerad analys kommer de olika aspekterna av ADS 7251, dess implikationer och konsekvenser, samt de möjliga framtidsperspektiv som kan uppstå från dess närvaro i våra liv att utforskas.
ADS 7251 A | |
![]() | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Stora björnen |
Rektascension | 09t 14m 22,7749s[1] |
Deklination | +52° 41′ 11,792″[1] |
Skenbar magnitud () | 7,64[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | M0 V[3] |
B–V | +1,41[4] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | +11,245 ± 0,0007[1] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: -1 545,787[1] mas/år Dek.: -569,053[1] mas/år |
Parallax () | 157,8879 ± 0,0197[1] |
Avstånd | 20,657 ± 0,003 lå (6,3336 ± 0,0008 pc) |
Absolut magnitud () | +8,637[5] |
Detaljer | |
Massa | 0,69 ± 0,07[6] M☉ |
Radie | 0,58 ± 0,02[6] R☉ |
Luminositet | 0,0789 ± 0,0038[6] L☉ |
Temperatur | 4 024 ± 51[6] K |
Metallicitet | -0,05 ± 0,16[6] |
Vinkelhastighet | 2,9 ± 1,2[6] km/s |
Ålder | 1-7[6] miljarder år |
Andra beteckningar | |
HD 79210, AG+52 752, AKARI-IRC-V1, J0914208+524106, AP J09142298+5241125, BD+53 1320, CCDM J09144+5241A, G 195-17, GJ 338 A, HIC 45343, HIP 45343, LHS 260, LSPM J0914+5241W, 2MASS J09142298+5241125, NLTT 21249, PLX 2198, PPM 32059, SAO 27178, TYC 3806-1814-1, UCAC4 714-048098, USNO-B1.0 1426-00239069, uvby98 100079210 A, WDS J09144+5241A, WISE J091421.12+524105.9, YZC 26 3333, 197, Gaia DR3 1022456139210632064, Gaia DR2 1022456139210632064[7] |
ADS 7251 B | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Rektascension | 09t 14m 24,6828s[8] |
Deklination | +52° 41′ 10,902″[8] |
Skenbar magnitud () | 7,70[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | K7 V[3] |
B–V | +1,42[4] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | +12,104 ± 0,0008[8] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: -1 573,040[8] mas/år Dek.: -659,906[8] mas/år |
Parallax () | 157,8825 ± 0,0211[8] |
Avstånd | 20,658 ± 0,003 lå (6,3338 ± 0,0008 pc) |
Absolut magnitud () | +8,712[5] |
Detaljer | |
Massa | 0,64 ± 0,07[6] M☉ |
Radie | 0,58 ± 0,03[6] R☉ |
Luminositet | 0,0792 ± 0,0031[6] L☉ |
Temperatur | 4 005 ± 51[6] K |
Metallicitet | -0,03 ± 0,16[6] |
Vinkelhastighet | 2,3 ± 1,5[6] km/s |
Ålder | 1-7 [6] miljarder år |
Andra beteckningar | |
HD 79211, AG+52 753, AKARI-IRC-V1, 0914230+524106, AP J09142485+5241118, BD+53 1321, CCDM J09144+5241B, G 195-18, GJ 338 B, HIC 120005, HIP 120005, LHS 261, LSPM J0914+5241E, 2MASS J09142485+5241118, NLTT 21251, PPM 32060, 1RXS J091424.4+524118, SAO 27179, TYC 3806-1819-1, UCAC4 714-048102, USNO-B1.0 1426-00239093, uvby98 100079211, WDS J09144+5241B, YZC 26 3335, 198, Gaia DR3 1022456104850892928, Gaia DR1 1022456100555749632, Gaia DR2 1022456104850892928[9] |
ADS 7251 är en dubbelstjärna i mellersta delen av stjärnbilden Stora björnen. Den har en skenbar magnitud av ca 7,70[2] och kräver en stark handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 157,89[1] mas, beräknas den ligga på ett avstånd av ca 20,66 ljusår (ca 6,33 parsec) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca 12 km/s.[8]
De två stjärnorna delar en svagt excentrisk bana med en halv storaxel på 16,725 bågsekunder med en omloppsperiod på 975 år.[10] Deras separation har minskat från 21,1 bågsekunder när de upptäcktes av F. G. W. Struve 1821 till 16,9 bågsekunder 2019. Struve dokumenterade också två mycket svagare stjärnor cirka 3 bågminuter från de två röda dvärgarna.[11]
ADS 7251 A är 0,06 magnituder (sex procent) ljusare än ADS 7251 B. En katalog över MK-spektralklasser listar båda stjärnorna som sekundära standarder, där ADS 7251 A är klass M0 V och ADS 7251 B är klass K7 V, noterat som ovanligt i ljusare stjärna med en senare spektraltyp.[3] Andra publikationer har beskrivit stjärnorna som båda K7 V, båda M0 V, eller primärstjärnan som K7 V och följeslagaren som M0 V.[12] [6]
Primärstjärnan ADS 7251 A är en röd dvärg som har en massa av ca 0,69[6] solmassa, en radie av ca 0,58[6] solradie och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 0,079[6] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 4 000 K.[6]
Följeslagaren ADS 7251 B är en röd dvärg som har en massa av ca 0,64[6] solmassa, en radie av ca 0,58[6] solradie och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 0,079[6] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 4 000 K.[6]
ADS 7251 B, även känd som Gliese 338 B eller HD 79211, omkretsas av en exoplanet som upptäcktes 2020 genom mätning av radiell hastighet. Även om den beskrivs som en superjord av dess upptäcktsrapport, är den närmare Uranus i massa.[6] En oberoende bekräftelse av planeten publicerades 2022.[13]
(AE) |
(d) |
|||||
---|---|---|---|---|---|---|