38 Ursae Majoris
I dagens värld är 38 Ursae Majoris ett ämne som har fått oöverträffad relevans. Dess inverkan sträcker sig till alla områden i det dagliga livet, från politik till populärkultur, genom teknik och samhälle. Med tidens gång har 38 Ursae Majoris blivit ett fenomen som inte särskiljer gränser eller barriärer, eftersom dess inflytande korsar alla typer av sammanhang och verkligheter. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de många aspekterna av 38 Ursae Majoris, och analysera dess implikationer och konsekvenser inom olika områden av det dagliga livet.
| 38 Ursae Majoris | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Stora björnen |
| Rektascension | 10t 41m 56,59s |
| Deklination | +65° 42′ 58,61″[1] |
| Skenbar magnitud () | +5,10-5,14 (V)[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | K2III[1] |
| B–V | 1,207±0,003[3] |
| Variabeltyp | Misstänkt variabel[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -8,94±0,14 km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -172,816±0,212 mas/år Dek.: -66,565±0,199 mas/år |
| Parallax () | 14,4417±0,1356 mas |
| Andra beteckningar | |
| NLTT 25058, GEN# +1.00092424, 2MASS J10415656+6542586, TYC 4151-1450-1, GSC 04151-01450, NSV 4936, UBV 9787, AG+65 535, HD 92424, PLX 2497, UBV M 16423, ASCC 81098, HIC 52353, PLX 2497.00, USNO-B1.0 1557-00133737, BD+66 678, HIP 52353, PPM 17551, WEB 9528, CSV 101149, HR 4178, ROT 1598, Gaia DR2 1059521225937701632, FK5 2855, IRAS 10385+6558, SAO 15261, GC 14688, IRC +70097, SKY# 20493, GCRV 6654, LSPM J1041+6542, ZI 839[1] | |
38 Ursae Majoris, är en orange jättestjärna och misstänkt variabel i stjärnbilden Stora björnen.[2] Den varierar mellan visuell magnitud +5,10 och 5,14 utan någon känd period..[2]
Se även
Referenser
Noter
- ^ ”Basic data: V* 38 UMa – High proper-motion Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=38+UMa&submit=SIMBAD+search. Läst 7 april 2019.
- ^ ”NSV 4936” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=43560. Läst 7 april 2019.
- ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=52353. Läst 7 april 2019.
