I det breda universum av ämnen som det nuvarande samhället tar upp har 62 Ursae Majoris stått ut som ett ämne av absolut relevans. Oavsett om det beror på dess inverkan på människors dagliga liv, dess inflytande på arbetsplatsen eller dess historiska betydelse, har 62 Ursae Majoris fångat uppmärksamheten hos en bred publik i olika åldrar och yrken. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av 62 Ursae Majoris, från dess ursprung till dess utveckling idag, med syftet att ge ett globalt perspektiv på detta mycket omdiskuterade ämne.
62 Ursae Majoris | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Stora björnen |
Rektascension | 11t 41m 34,25s |
Deklination | +31° 44′ 45,77″[1] |
Skenbar magnitud () | +5,75 (V)[1] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | F4V[2] |
B–V | 0,440±0,003[3] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | 31,51±0,07 km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: -349,227±0,368 mas/år Dek.: 30,468±0,443 mas/år |
Parallax () | 24,3008±0,1999 mas |
Avstånd | 134,22[2] lå (41,15[2] pc) |
Absolut magnitud () | 2,66[2] |
Andra beteckningar | |
GPM 175.393749+31.745982, NLTT 28260, TD1 15804, AG+32 1092, HD 101606, PLX 2703, TYC 2523-2743-1, ASCC 586422, HIC 57029, PLX 2703.00, UBV M 17299, BD+32 2179, HIP 57029, PPM 76020, USNO-B1.0 1217-00206240, CCDM J11416+3145A, HR 4501, Pul -3 820192, uvby98 100101606, FK5 2938, IDS 11363+3218 A, ROT 1736, WDS J11416+3145Aa,Ab, GC 16051, LSPM J1141+3144, SAO 62658, WEB 10265, GCRV 7097, LTT 13208, SBC9 1737, YPAC 72, GEN# +1.00101606J, 2MASS J11413429+3144459, SKY# 22133, Gaia DR2 4024224519144742528[1] |
62 Ursae Majoris är en gulvit stjärna i huvudserien i stjärnbilden Stora björnen. Stjärnan har visuell magnitud +6,08 och är knappt synlig för blotta ögat vid god seeing.[1] Den ligger på ett avstånd av ungefär 135 ljusår.[2]