62 Andromedae

I dagens värld har 62 Andromedae blivit ett ämne av stor betydelse och intresse för en mängd olika människor. Oavsett om vi talar om 62 Andromedae som en historisk figur, ett abstrakt begrepp eller ett aktuellt ämne, överskrider dess relevans och inverkan barriärer och gränser, och påverkar människor i olika åldrar, kulturer och yrken. I den här artikeln kommer vi att försöka utforska och analysera olika aspekter relaterade till 62 Andromedae, i syfte att ge en heltäckande och berikande vision av detta ämne som är så betydelsefullt idag.

62 Andromedae
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildAndromeda
Rektascension02t 19m 16,79693s[1]
Deklination+47° 22′ 47,9132″[1]
Skenbar magnitud ()+5,31[2]
Stjärntyp
SpektraltypA0 V[3]
B–V+0,00425[4]
Astrometri
Radialhastighet ()-29,6 ± 2,8[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -60,03[1] mas/år
Dek.: +5,61[1] mas/år
Parallax ()11,9531 ± 0,1640[1]
Avstånd273 ± 4 lå (84 ± 1 pc)
Absolut magnitud ()0,93[6]
Detaljer
Massa2,42 ± 0,02[5] M☉
Radie1,8[2] R☉
Luminositet45,2+2,1-1,9[7] L☉
Temperatur9 572+133-131[7] K
Vinkelhastighet86[8] km/s
Andra beteckningar
c Andromedae[9], 62 And, BD+46°552, FK5 1063, HD 14212, HIP 10819, HR 670, SAO 37948[[10]

62 Andromedae (62 And), som är stjärnans Flamsteedbeteckning, är en ensam stjärna[11] belägen i den nordvästra delen av stjärnbilden Andromeda. Stjärnan bär också Bayer-beteckningen c Andromedae. Den har en skenbar magnitud på ca 5,31[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 12,0[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 273 ljusår (ca 84 parsek) från solen. Stjärnan rör sig närmare solen med en heliocentrisk radiell hastighet av ca -30 km/s[2] och beräknas ligga inom ett avstånd på 144,6 ljusår om 1,6 miljoner år.[6]

Egenskaper

62 Andromedae är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass A0 V,[12] men Abt och Morrel (1995) gav den klassificeringen A1 III[6][13], som anger att den skulle vara en mera utvecklad jättestjärna. Den har en massa som är ca 2,4[7] gånger solens massa, en radie som är ca 1,8[2] gånger större än solens och utsänder ca 45[7] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 9 600 K.[14]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 62 Andromedae, 8 september 2019.

Noter

  1. ^ Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051.
  2. ^ Pasinetti Fracassini, L. E.; Pastori, L.; Covino, S.; Pozzi, A. (2001), "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS) - Third edition - Comments and statistics", Astronomy & Astrophysics, 367: 521–524, Bibcode:2001A&A...367..521P.
  3. ^ van Belle, Gerard T.; von Braun, Kaspar (2009), "Directly Determined Linear Radii and Effective Temperatures of Exoplanet Host Stars", The Astrophysical Journal, 694 (2): 1085–1098, arXiv:0901.1206, Bibcode:2009ApJ...694.1085V, doi:10.1088/0004-637X/694/2/1085.
  4. ^ Høg, E.; Fabricius, C.; Makarov, V. V.; Urban, S.; Corbin, T.; Wycoff, G.; Bastian, U.; Schwekendiek, P.; Wicenec, A. (2000), "The Tycho-2 catalogue of the 2.5 million brightest stars", Astronomy & Astrophysics, 355: L27–L30, Bibcode:2000A&A...355L..27H.
  5. ^ de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048, Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
  6. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  7. ^ Zorec, J.; Royer, F. (2012), "Rotational velocities of A-type stars. IV. Evolution of rotational velocities", Astronomy & Astrophysics, 537, arXiv:1201.2052, Bibcode:2012A&A...537A.120Z, doi:10.1051/0004-6361/201117691, A120.
  8. ^ Royer, F.; et al. (2002), "Rotational velocities of A-type stars in the northern hemisphere. II. Measurement of v sin i", Astronomy & Astrophysics, 393: 897–911, arXiv:1201.2052, Bibcode:2002A&A...393..897R, doi:10.1051/0004-6361:20020943.
  9. ^ Tirion, Wil; Rappaport, Barry (1987), Remaklus, Will (ed.), Uranometria 2000.0 - Volume II - The Southern Hemisphere to +6°, Richmond, Virginia, USA, ISBN 0-943396-15-8.
  10. ^ "62 And". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 4 oktober 2018.
  11. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  12. ^ van Belle, Gerard T.; von Braun, Kaspar (2009), "Directly Determined Linear Radii and Effective Temperatures of Exoplanet Host Stars", The Astrophysical Journal (abstract), 694 (2): 1085–1098, arXiv:0901.1206, Bibcode:2009ApJ...694.1085V, doi:10.1088/0004-637X/694/2/1085
  13. ^ Abt, Helmut A.; Morrell, Nidia I. (July 1995), "The Relation between Rotational Velocities and Spectral Peculiarities among A-Type Stars", Astrophysical Journal Supplement, 99: 135, Bibcode:1995ApJS...99..135A, doi:10.1086/192182.
  14. ^ van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.Vizier catalog entry

Externa länkar

v • r
Stjärnor i Andromeda
Bayer
Flamsteed
Variabler
HD
Övriga