55 Andromedae
I dagens värld är 55 Andromedae fortfarande ett ämne av stort intresse och debatt. Vikten av 55 Andromedae har erkänts genom historien, och dess inverkan återspeglas i livets alla områden. Sedan 55 Andromedae har det varit ett ämne av stort intresse för samhället i stort och genererat diskussioner och reflektioner inom olika områden. Oavsett om det är på en personlig, social, politisk eller ekonomisk nivå, fortsätter 55 Andromedae att vara en relevant fråga som uppmanar oss att reflektera och analysera dess inflytande på våra dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt relaterade till 55 Andromedae, med syftet att bättre förstå dess omfattning och påverkan på dagens samhälle.
| 55 Andromedae | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Andromeda |
| Rektascension | 01t 53m 17,34441s[1] |
| Deklination | +40° 43′ 47,2538″[1] |
| Skenbar magnitud () | +5,42[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | K1 III[3] |
| U–B | +1,41[4] |
| B–V | +1,32[4] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | 7,59 ± 0,2[5] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -10,073[1] mas/år Dek.: -4,483[1] mas/år |
| Parallax () | 4,4619 ± 0,1001[1] |
| Avstånd | 730 ± 20 lå (224 ± 5 pc) |
| Absolut magnitud () | -1,00[2] |
| Detaljer | |
| Radie | 26,72[6] R☉ |
| Luminositet | 436,43[2] L☉ |
| Temperatur | 4 290 ± 4[3] K |
| Metallicitet | -0,14[3] dex |
| Andra beteckningar | |
| 55 And, BD+40° 394, FK5 2124, HD 11428, HIP 8814, HR 543, SAO 37587, WDS J01533+4044A[7] | |
55 Andromedae (55 And), som är stjärnans Flamsteedbeteckning, är en ensam stjärna[8] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Andromeda. Den har en skenbar magnitud på ca 5,42[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 4,5[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 730 ljusår (ca 224 parsek) från solen. Stjärnan rör sig närmare solen med en heliocentrisk radiell hastighet av ca –7,6 km/s[5] och ingår i Sirius superhop.[9]
Egenskaper
55 Andromedae är en röd till orange jättestjärna av spektralklass K1 III,[3] vilket anger att den har förbrukat förrådet väte i dess kärna och utvecklats bort från huvudserien. Den har en radie som är ca 27[6] gånger större än solens och utsänder ca 436[2] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 4 300 K.[7]
55 Andromedae har en visuell följeslagare av magnitud 10,90 separerad från huvudstjärnan med 59,00 bågsekunder vid en positionsvinkel på 357°. År 1828 var denna separation endast 20,0 bågsekunder.[10]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 55 Andromedae, 23 augusti 2019.
Noter
- ^ Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051.
- ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
- ^ McWilliam, Andrew (December 1990), "High-resolution spectroscopic survey of 671 GK giants. I - Stellar atmosphere parameters and abundances", Astrophysical Journal Supplement Series, 74: 1075–1128, Bibcode:1990ApJS...74.1075M, doi:10.1086/191527.
- ^ Argue, A. N. (1966), "UBV photometry of 550 F, G and K type stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 133 (4): 475, Bibcode:1966MNRAS.133..475A, doi:10.1093/mnras/133.4.475.
- ^ Famaey, B.; et al. (2005), "Local kinematics of K and M giants from CORAVEL/Hipparcos/Tycho-2 data. Revisiting the concept of superclusters", Astronomy and Astrophysics, 430: 165, arXiv:astro-ph/0409579, Bibcode:2005A&A...430..165F, doi:10.1051/0004-6361:20041272.
- ^ https://www.universeguide.com/star/55andromedae. Hämtad 2019-08-23.
- ^ "55 And". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 1 oktober 2018.
- ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
- ^ Eggen, Olin J. (October 1996), "Star Streams and Galactic Structure", Astronomical Journal, 112: 1595, Bibcode:1996AJ....112.1595E, doi:10.1086/118126.
- ^ Mason, B. D.; et al. (2014), "The Washington Visual Double Star Catalog", The Astronomical Journal, 122: 3466–3471, Bibcode:2001AJ....122.3466M, doi:10.1086/323920.
