Žirje
I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Žirje och allt det har att erbjuda. Žirje har varit föremål för intresse och debatt i århundraden, och dess inverkan har märkts inom en mängd olika områden, från vetenskap till populärkultur. På dessa sidor kommer vi att undersöka historien om Žirje, dess betydelse i den moderna världen och de olika perspektiv som finns på detta ämne. Oavsett om du är expert på Žirje eller bara vill lära dig mer om det, kommer den här artikeln att ge dig en omfattande och insiktsfull översikt.
- Den här artikeln handlar om ön Žirje. För orten Žirje, se Žirje (ort).
| Žrije | |
| Ö | |
 Östra sidan av Žirje inklusive ruinerna efter en äldre befästning (2011).
| |
| Land |  Kroatien
|
|---|---|
| Region | Šibenik-Knins län |
| Läge | Adriatiska havet |
| - koordinater | 43°39.47′N 15°39.58′Ö / 43.65783°N 15.65967°Ö |
| Huvudstad | Žirje |
| Högsta punkt | Kapić (131 m) |
| Höjd | 131 m |
| Area | 15,08[1] km² |
| Folkmängd | 94[2] (2011) |
| Befolkningstäthet | 6 invånare/km² |
| Geonames | 3186447 |
 | |
Žirje (italienska: Zuri) är en ö i Adriatiska havet. Ön tillhör Kroatien och har en yta på 15,08 km2[1]. Dess högsta topp Kapić når 131 m ö.h. Žirje ligger omkring 22 km från Šibenik på fastlandet och är den ö med fast befolkning i Šibeniks skärgård som ligger längst bort från fastlandet. Den fasta befolkningen uppgår till 94 invånare (2011).[2] Žirjes enda samhälle bär samma namn som ön.
Geografi
Ön har en flikig 41,8 km lång kustlinje med många vikar. Totalt har ön 29 vikar och till de större räknas Muna, Koromašnja, Mikavica, Tratinska och Pečenja.[3]
Arkitektur och kulturarv
Under 1100-1200-talet var Žirje omgärdat av murar och försvarsverk. Idag finns ruinerna efter en bysantinsk befästning från 500-talet kvar.[3]
Transporter och kommunikationer
Ön är förbunden med fastlandet via färjelinjen Šibenik-Žirje som trafikeras av Jadrolinija.
Referenser
Noter
- ^ Duplančić Leder, Lea; Ujević, Tin; Čala, Mendi. ”Coastline lengths and areas of islands in the Croatian part of the Adriatic Sea determined from the topographic maps at the scale of 1:25 000” (på engelska) (
PDF). Geoadria. Arkiverad från originalet den 4 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160804095537/http://www.academa.si/zff/Duplancic_Cala_Ujevic_9_1-1.pdf. Läst 4 februari 2013.
- ^ ”Census of Population, Households and Dwellings 2011, First Results by Settlements” (på engelska och kroatiska) ( PDF). Kroatiska statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140819030849/http://www.dzs.hr/Hrv_Eng/publication/2011/SI-1441.pdf. Läst 6 februari 2013.
- ^ Croatian-adriatic.eu (engelska)
| |||||||||||||||||