Älvkarleby kyrka

I den här artikeln kommer vi att närma oss ämnet Älvkarleby kyrka från olika perspektiv, med syftet att ge en fullständig och detaljerad bild av denna fråga. Vi kommer att utforska dess ursprung, dess utveckling över tid, dess relevans idag och möjliga konsekvenser för framtiden. Vi kommer att fördjupa oss i dess inverkan på olika områden, från vetenskap till populärkultur, inklusive politik och ekonomi. Dessutom kommer vi att analysera expertutlåtanden och människors erfarenheter relaterade till Älvkarleby kyrka, för att belysa dess många aspekter och mindre kända aspekter. I slutändan kommer den här artikeln att vara en komplett guide för dem som är intresserade av att grundligt förstå Älvkarleby kyrka och alla dess implikationer.

Älvkarleby kyrka
Kyrka
Älvkarleby kyrka i juni 2010
Älvkarleby kyrka i juni 2010
Land Sverige Sverige
Län Uppsala län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Uppsala stift
Församling Älvkarleby-Skutskärs församling
Plats Östanåvägen 85, 814 70 Älvkarleby
 - koordinater 60°34′23.4″N 17°27′17.5″Ö / 60.573167°N 17.454861°Ö / 60.573167; 17.454861
Invigd 1490
Kyrkorum
Kyrkorum
Kyrkorum

Älvkarleby kyrka är en kyrkobyggnad i Uppsala stift. Den är församlingskyrka i Älvkarleby-Skutskärs församling.

Kyrkobyggnaden

Älvkarleby kyrka består av rektangulärt långhus med polygonalt kor, sakristia i norr och vapenhus i söder. Den vitputsade kyrkan är uppförd av natursten, med tegel i omfattningar och gavelrösten. Sakristian och koret är murade i tegel. Långhuset täcks av ett sadeltak, som är valmat över koret. Vapenhuset har sadeltak, över sakristian ett pulpettak. Kyrkorummet nås via vapenhuset.

Kyrkans äldsta del är långhuset, som påbörjades 1478 och invigdes 1490 av ärkebiskop Jakob Ulvsson. Redan från begynnelsen hade kyrkan rikt dekorerade valv. Även vapenhuset är troligen ursprungligt. På grund av befolkningstillväxt i socknen började man bygga ut kyrkan på 1690-talet, och 1702 stod det nya tresidiga koret klart, med ett gravkor för socknens bruksherrar under golvet. Vidare ersattes den senmedeltida sakristian av en ny sakristia i norr, och över koret tillkom en liten takryttare, som togs bort 1829. Kyrkans utseende präglas av byggnadsverksamheten i början av 1700-talet. Vid en restaurering 1890–1891 blev tegelblinderingarna på västra gavelröstet och vapenhusets gavel övertäckta med puts. Dessa togs fram igen 1958.

Merparten av förändringarna som ägt rum sedan 1700-talet har rört interiören. Vid restaureringen 1890–1891 framtogs de medeltida valvmålningarna i långhuset. Väggarna försågs med schablonmålningar, eftersom de gamla målningarna var svårt skadade. Koret dekorerades med ornament i samma stil som medeltidsmålningarna. Sidoläktarna från 1772 togs ner, och ny bänkinredning, orgelläktare och predikstol tillkom. 1964–1965 gjordes en grundlig renovering, då bland annat kalkmålningarna rengjordes och nya golv lades i gången och koret. Vidare återtogs det senmedeltida altarskåpet som altarprydnad.

Kyrkan innehåller flera minnen av familjen Leijel i form av vapensköldar och skänkta inventarier, bland annat altartavlan skänkt av bröderna Jacob och Petter Leijel. En av kyrkans mest värdefulla prydnader är en målning av Joachim Bueckelaer (signerad 1563) föreställande Jesus väg till Golgata skänkt till kyrkan av familjen Leijel, troligen i början av 1700-talet. Målningen är försedd med ett postament och krön av epitafiekaraktär i barockstil som hugfäster minnet av David Leijel d ä (1621–1676), medgrundare av Älvkarleö bruk, och hans hustru Catharina Honnon (1635–1670). Båda är begravda i kyrkan tillsammans med andra ättlingar i en under koret befintlig gravkammare tillhörig de Leijelska och Anckarströmska ätterna samt sedermera Tottieska släkten. Dessa släkters första medlemmar är gravsatta i nämnda gravkammare.

Inventarier

  • Dopfunten med kraftig flätdekor på mellanstycket är samtida med kyrkan.
  • Altarskåpet med strålomkransad Maria i mitten är samtida med kyrkan.

Orgel

Manual
Kvintadena 8'
Principal 4'
Gedackt 4'
Kvinta 3'
Oktava 2'
Scharff III
Trumpet 8'
Huvudverk I Svällverk II Pedal Koppel
Principal 8´ Salicional 8´ Subbas 16´ I/P
Gedackt 8´ Rörflöjt 8´ Nachthorn 4´ II/P
Oktava 4´ Principal 4´ Basun 16´ II/I
Flöjt 4' Flöjt 4' I 4'
Oktava 2' Nasard 2 2/3' II 16'/I
Mixtur III-IV Flöjt 2' II 16'
Trumpet 8' Ters 1 3/5' II 4'/P
Krumhorn 8'
Tremulant
Crescendosvällare

Omgivning

  • Öster om kyrkan står en rödfärgad klockstapel, som fick sitt nuvarande utseende 1834.
  • På kyrkogården söder om kyrkan står ett bisättningskapell av trä som uppfördes under 1800-talets senare del.

Bildgalleri

  • Altaret
    Älvkarleby kyrkas altare
  • Kyrkorgeln
    Älvkarleby kyrkas kyrkorgel
  • Predikstolen
    Älvkarleby kyrkas predikstol
  • Dopfunten
    Älvkarleby kyrkas dopfunt
  • Älvkarleby kyrka tecknad av Johannes Haquini Rhezelius 1635–1638
    Älvkarleby kyrka tecknad av Johannes Haquini Rhezelius 1635–1638

Referenser

Tryckta källor

  • Våra kyrkor, sidan 60, Klarkullens förlag, Västervik, 1990, ISBN 91-971561-0-8
  • Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län, sidorna 184 - 185, Karin Blent (redaktör), Länsstyrelsen i Uppsala län 1997, ISBN 91-85618-54-3

Sandén, A.N. (1923): Älvkarleby. En hembygdsbeskrivning (kap XII, sid 106-117). Älvkarleö: Författarens förlag

Webbkällor

Noter

  1. ^ Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på Svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 256. Libris 2413220 

Externa länkar

v • r
Kyrkor i Älvkarleby kommun i Uppsala län