Sadeltak
Sadeltak är ett ämne som genererat stort intresse och debatt under de senaste decennierna. Med en rik och varierad historia har Sadeltak fångat uppmärksamheten hos såväl akademiker, forskare, experter som entusiaster. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle har Sadeltak satt djupa spår i olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de olika aspekterna och perspektiven relaterade till Sadeltak, i syfte att ge en mer fullständig förståelse av detta ämne som är så relevant idag.
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Sadeltak, även kallat kroppåstak, är ett yttertak där två obrutna takfall är förenade uppe i taknocken och sluttar åt ett varsitt håll.
Sadeltaket är den vanligaste takformen i traditionell svensk arkitektur. I ett klimat med mycket snö är det praktiskt då snön i töväder kan rasa ner av sig själv, om takfallet är tillräckligt stort. Ungefär 45° fallhöjd är vanligt; vid mindre fall ligger snön ofta kvar. Gradantalet anpassades beroende på vilket material man använde som beläggning ovanpå yttertaket.
En variant som påminner om sadeltaket är ett brutet tak som även kallas mansardtak. På detta sätt ökas takhöjden i utrymmet under de dubbla takfallen. Några andra typer av takformer är pulpettak, valmat tak och säteritak.
Referenser
- ^ Stockholms läns museum: Takformer, läst 18 augusti 2014