I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Ålems kyrka, som har väckt ett växande intresse inom olika samhällsområden. Ålems kyrka är ett ämne som har skapat debatt och reflektion och tar upp grundläggande frågor som direkt påverkar människors liv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt relaterade till Ålems kyrka, för att erbjuda en bred och komplett vision om detta ämne. Genom analys av studier, vittnesmål och relevant data syftar vi till att belysa detta ämne och bidra till att berika kunskapen om Ålems kyrka.
Ålems kyrka | |
Kyrka | |
Land | ![]() |
---|---|
Län | Kalmar län |
Ort | Ålems kyrkby |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Växjö stift |
Församling | Ålems församling |
Koordinater | 56°57′20.80″N 16°24′14.00″Ö / 56.9557778°N 16.4038889°Ö |
Invigd | 1832 |
Bebyggelse‐ registret |
21300000002974 |
Interiör
| |
Webbplats: Ålems församling | |
Ålems kyrka är en kyrkobyggnad i Ålems kyrkby i Mönsterås kommun och tillhör Ålems församling i Växjö stift.
Under medeltiden uppfördes en stenkyrka i Ålems kyrkby. Det var en byggnad med högt långhus och ett smalare rakslutande kor. Interiören präglades av valv uppburna av pelare. Kyrkklockorna hade sin plats i en fristående klockstapel.Vid slutet av 1700-talet räckte kyrkan inte längre till för den stigande folkmängden i församlingen. Den uppges ha rymt endast cirka 450 personer .( I den nuvarande kyrkan finns en modell av den gamla kyrkan). Kyrkoherde Anders Swebilius föreslog redan 1769 att kyrkan skulle utvidgas, men detta förslag vann inte gehör. 1781 begärde Swebilius häradssyn varvid kyrkan befanns i stort behov av reparation vilket ledde till att församlingen fattade beslut om ombyggnad. 1792 och 1811 utlystes entreprenad på byggnadsarbetet. Inga anbud kom dock in.[1]
Istället för ombyggnad fattades till slut beslut att bygga en ny kyrka istället för att renovera. Åren 1829 - 1830 uppfördes nuvarande stenkyrka strax öster om den gamla på den plats där klockstapeln tidigare hade stått. Ritningarna var gjorda av Samuel Enander. Den 30 september 1832 invigdes kyrkan av biskop Anders Carlsson af Kullberg. Kyrkan är uppförd i empirestil och består av ett rektangulärt långhus med en avslutande kor vägg i öster med en bakomligga sakristia. Tornbyggnaden med huvudingången i väster är försett med en tidstypisk lanternin krönt av ett kors. Interiören som är av salkyrkotyp täcks av ett tunnvalv med en målning av Einar Forseth utförd 1929.[2]
Någon gång under slutet av 1900 talet så byttes fönstren till riktigt fula isolerglas som förstör stämningen i kyrkan.
Huvudverk I | Öververk II | Pedal | Koppel |
Principal 8' | Rörflöjt 8' | Principal 16' | I/P |
Gedakt 8' | Kvintadena 8' | Subbas 16' | II/P |
Oktav 4' | Principal 4' | Oktav 8' | II/I |
Rörflöjt 4' | Koppelflöjt 4' | Gedakt 8' | |
Kvinta 2 2/3' | Blockflöjt 2' | Oktav 4' | |
Oktav 2' | Kvinta 1 1/3' | Nachthorn 2ä | |
Mixtur 5-6 chor | Sifflöjt 1' | Mixtur 4 chor | |
Dulcian 16' | Scharff 3 chor | Basun 16' | |
Trumpet 8' | Cymbel 2 chor | ||
Krumhorn 8' | |||
Tremulant | |||
Crescendosvällare |
Huvudverk I | Öververk II | Pedal | Koppel |
Borduna 16’(1842) | Dubbelflöjt 8’ | Subbas 16’ (1842) | II/I |
Principal 8’ (1842) | Traversflöjt 8’ | Violon 16’ (1842) | I/P |
Vox Retusa 8’ (1842) | Salicional-Piffaro 8’ | Violocelle 8’ (1842) | II/P |
Viola di Gamba 8’ | Principal 4’ | Dubbelgedackt 8’ (1842) | |
Rörflöjt 8’ (1842) | Spetsflöjt 4’ | Octava 4’ (1842) | |
Octava 4’ (1842) | Waldflöjt 2’ | Basun 16’ | |
Hålflöjt 4’ (1842) | |||
Quinta 3’ (1842) | |||
Octava 2’ (1842) | |||
Cornett III | |||
Trumpet 8’ | |||
Trumpet 4’ bas | |||
Vox Humana 8’ diskant |
.
Manual |width=100|Pedal | |
Fugara 8’ | Bihängd |
Gedackt 8’ | |
Principal 4’ | |
Flöjt 4’ | |
Kvinta 3’ B/D | |
Oktava 2’ |
|