I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Äppelsyra. Från dess ursprung till dess relevans idag har Äppelsyra varit ett ämne av intresse inom olika områden. Genom historien har Äppelsyra visat sitt inflytande inom samhälle, kultur, teknik, politik och många andra områden. Genom en fördjupad analys kommer vi att utforska de olika perspektiv och förhållningssätt som har vuxit fram kring Äppelsyra, samt dess inverkan på vardagen. Den här artikeln syftar till att ge en heltäckande bild av Äppelsyra, och tillhandahåller relevant och uppdaterad information för dem som är intresserade av att utöka sin kunskap om detta ämne.
Äppelsyra | |
![]() ![]() | |
Systematiskt namn | hydroxibutandisyra |
---|---|
Övriga namn | Äpplesyra |
Kemisk formel | C4H3O2(OH)3 |
Molmassa | 134,0874 g/mol |
Utseende | Vita kristaller |
CAS-nummer | 6915-15-7 |
SMILES | C((C(=O)O)O)C(=O)O |
Egenskaper | |
Densitet | 1,6 g/cm³ |
Löslighet (vatten) | 363,5 g/l |
Smältpunkt | 101 °C |
Kokpunkt | 140 °C (sönderfaller) |
Faror | |
Huvudfara | |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Äppelsyra eller äpplesyra[1][2] är en dikarboxylsyra och sekundär alkohol. Den är vanligt förekommande i växter och syrliga frukter såsom äpple, druvor, rabarber och rönnbär; det finns mycket äppelsyra i omogna (sura) frukter[2]. Äppelsyrans korresponderande bas är malat, O−OC-CH2-CH(OH)-COO−, och syrans salter kallas malater. Vattenlösningen av äppelsyra vrider polariserat ljus åt vänster.(Vinsyra vrider åt höger). Syran används även som konserveringsmedel, och betecknas då med E-nummer E 296.
Äppelsyra ingår även i citronsyracykeln.
I vin uppfattas äppelsyra smakmässigt som en "hårdare" syra än vinsyra. I flera fall eftersträvas därför en omvandling av äppelsyra till mjölksyra genom så kallad malolaktisk jäsning.
|