SI-enhet

SI-enhet har varit föremål för intresse och debatt under lång tid. Dess betydelse ligger i den inverkan den har på olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att utforska på djupet vad SI-enhet betyder, dess historia, dess aktuella relevans och dess framtida projektion. Dessutom kommer vi att analysera hur SI-enhet påverkar olika samhällssektorer och hur det har utvecklats över tid. Med ett kritiskt och objektivt perspektiv försöker den här artikeln ge en heltäckande vision av SI-enhet och dess inflytande i dagens värld.

SI-enheterna ingår i det Internationella måttenhetssystemet (SI), en standard för måttenheter att användas vid mätning av storheter. De sju grundenheterna är noggrant definierade utifrån sju naturkonstanter.[1] En stor mängd härledda enheter bygger sedan på dessa. Tidigare fanns även en grupp som kallades tilläggsenheter, men de räknas numera till de härledda enheterna. Förkortningen "SI" kommer från franskans "Système International d'Unités".

Grundenheter

Relationer mellan grundenheter och definierade konstanter i SI-systemet

Alla andra enheter baseras på följande grundenheter:[2]

Storhet Grundenhet Symbol
Längd meter m
Massa kilogram kg
Tid sekund s
Elektrisk ström ampere A
Temperatur kelvin K
Substansmängd mol mol
Ljusstyrka candela cd

De tre första är grundläggande i de flesta enhetssystem och också sådana som själva eller via härledningar (exempel hastighet, energi, tryck) används mycket i vardagligt liv. Tidigt fanns därför definitioner av dessa. Exempelvis är arkivmetern och arkivkilogrammet välkända.

Med dessa tre basenheter kan energi och effekt härledas, och då räcker det att tillföra en elektrisk enhet, ampere, för att alla andra elektriska enheter ska kunna härledas. Detta sker via effektformeln, som säger att elektrisk effekt = spänning · ström.

Motsvarande gäller för ljusstyrka; övriga begrepp inom optiken kan härledas ur ovan nämnda enheter.

För mätning av temperatur har kelvinskalan fördelen att utgå från den absoluta nollpunkten. Tack vare att temperaturskillnader i kelvin respektive i grad Celsius är exakt lika stora, är det enkelt att för vardagligt bruk använda Celsiusskalan istället. I vetenskapliga beräkningar är dock kelvin ofta en betydligt mer praktisk enhet.

Begreppet mol används inom kemin, och är en praktisk enhet att använda. Den ligger utanför den övriga gruppen fysikaliska enheter och är den senast tillagda SI-enheten.[3]

Härledda enheter

Härledda SI-enheter med speciella namn[2]
Storhet Enhet Förkortning Uttryckt i
andra SI-enheter 		Uttryckt i
grundenheter
Vinkel radian rad   m·m−1 = 1
Rymdvinkel steradian sr   m²·m−2 = 1
Frekvens hertz Hz   s−1
Kraft newton N   m·kg·s−2
Tryck,
mekanisk spänning		 pascal Pa N/m² m−1·kg·s−2
Energi joule J N·m m²·kg·s−2
Effekt watt W J/s m²·kg·s−3
Laddning,
elmängd		 coulomb C   A·s
Spänning volt V W/A m²·kg·s−3·A−1
Kapacitans farad F C/V m−2·kg−1·s4·A2
Resistans ohm Ω V/A m²·kg·s−3·A−2
Konduktans siemens S A/V m−2·kg−1·s3·A2
Magnetiskt flöde weber Wb V·s m²·kg·s−2·A−1
Magnetisk
flödestäthet 		tesla T Wb/m² kg·s−2·A−1
Induktans henry H Wb/A m²·kg·s−2·A−2
Celsiustemperatur grad Celsius °C   K
Ljusflöde lumen lm   cd·sr
Belysningsstyrka (illuminans) lux lx lm/m² cd·sr·m−2
Radioaktiv intensitet becquerel Bq   s−1
Absorberad dos gray Gy J/kg m2·s−2
Ekvivalent dos sievert Sv J/kg m2·s−2
Katalytisk aktivitet katal kat   mol·s−1

Se även

Källor

  1. ^ ”The seven defining constants”. The International System of Units (SI). BIPM. 20 maj 2019. https://www.bipm.org/en/measurement-units/. Läst 27 juni 2019. 
  2. ^ ”Swedacs föreskrifter om måttenheter”. SWEDAC. 15 juni 2015. https://www.swedac.se/wp-content/uploads/2016/06/STAFS-2009_26-konsol.pdf. Läst 27 juni 2019. 
  3. ^ ”The International System of Units” (på engelska). BIPM. mars 2019. https://www.bipm.org/utils/common/pdf/si-brochure/SI-Brochure-9-EN.pdf. Läst 27 juni 2019. 

Externa länkar

v • r
Internationella måttenhetssystemet (SI)
Grundenheter
Härledda enheter
SI-prefix