Ädelgranssläktet

Numera är Ädelgranssläktet ett återkommande tema i det moderna samhället. Från politik till teknik, kultur och utbildning har Ädelgranssläktet skapat en hel del debatt och intresse runt om i världen. Med den växande betydelsen av detta ämne är det avgörande att förstå dess inverkan på vårt dagliga liv och i framtiden. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska de mest relevanta aspekterna av Ädelgranssläktet, analysera dess olika perspektiv och diskutera dess relevans i det aktuella sammanhanget. Utan tvekan är Ädelgranssläktet ett ämne som inte lämnar någon oberörd, och dess inflytande kommer att fortsätta att expandera under de kommande åren.

Ädelgranssläktet
Kaskadgran (A. procera)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionBarrväxter
Coniferophyta
KlassPinopsida
OrdningPinales
FamiljTallväxter
Pinaceae
SläkteÄdelgranssläktet
Abies
Vetenskapligt namn
§ Abies
AuktorMill., 28 Jan 1754
Arter
Se text

Ädelgranssläktet (Abies) är ett växtsläkte med barrträd i familjen tallväxter med cirka 42 arter. De förekommer naturligt i Eurasien (söderut till Himalaya, södra Kina och Taiwan), Nordafrika, Nordamerika, Mexiko och Centralamerika. Släktet skiljs från gransläktet (Picea) genom platta barr och upprätta kottar med avfallande fjäll. Hit hör silvergranen (Abies alba) med åt två sidor nästan kamlikt ordnade, ovan glänsande gröna, under vitaktiga barr. Kottarna är grunt avlånga med mycket trubbiga och tilltryckta fjäll. Silvergranen bildar skogar i mellersta och södra Europas lägre fjälltrakter, där den kan uppnå en höjd av 60 meter och en omkrets på 5,5 meter.

Användning

Nordmannsgranen var den ursprungliga julgranen i Tyskland[1] och vissa ädelgranar säljs alltjämt som julgranar. De är omtyckta i parker och trädgårdar. Veden är emellertid i allmänhet av sämre kvalitet än andra tallväxters, och används inte till pappersmassetillverkning i större omfattning. Veden innehåller mycket harts. Förr erhölls av silvergranen en balsam som kallades "Strassburg-terpentin", eftersom den främst insamlades i Elsass och utsändes i handeln från Strassburg. Av en närsläktad art, balsamgran (Abies balsamea) i norra Amerika (fullt härdig i Sverige), fick man kanadabalsam.

Arter

Exempel på i Sverige förekommande, planterade och/eller odlade:

Andra arter (vars förekomst i Sverige är obekant):

Arter i släktet i alfabetisk ordning enligt Catalogue of Life och Dyntaxa[2][3]

" class="mw-editsection-visualeditor">redigera | redigera wikitext]


Bildgalleri

Källor

  1. ^ ”Nordmanntanne” (på tyska). Gratenpflanzen-Portal. Arkiverad från originalet den 2 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140102191639/http://www.i-gartenpflanzen.de/koniferen/nordmanntanne-abies-nordmanniana.html. 
  2. ^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (17 april 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17085597. Läst 26 maj 2014. 
  3. ^ Dyntaxa Abies

Externa länkar


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Abies, 1904–1926.
Katalogdata
​​​​ • Dyntaxa: 1006412​ • EoL: 13998​ • GBIF: 2684876​​ • Tropicos: 40002848​ • Inaturalist: 54262​ • ITIS: 18031​​ • NCBI: 3319​ • Fossilworks: 55065​​​​ • IPNI: 31959-1​​​​​ • GRIN: 13​ • FNA: 100024​ • FOC: 100024​​​ • PLANTS: ABIES​​​​​​​ • AFPD: 187660​​​ • Panarctic Flora: 1301​​​​​