Zapatagärdsmyg
I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Zapatagärdsmyg på vårt nuvarande samhälle. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Zapatagärdsmyg spelat en avgörande roll i olika aspekter av det dagliga livet. Oavsett om det är en framstående figur i historien, ett debattämne idag eller en händelse som markerade ett före och efter, har Zapatagärdsmyg satt en outplånlig prägel på den värld vi lever i. Genom en detaljerad analys kommer vi att undersöka hur Zapatagärdsmyg har påverkat olika områden, dess relevans i det aktuella sammanhanget och möjliga konsekvenser för framtiden. Följ med oss på denna fascinerande resa för att upptäcka mer om Zapatagärdsmyg och dess inverkan på vårt samhälle!
| Zapatagärdsmyg Status i världen: Starkt hotad[1] | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Gärdsmygar Troglodytidae |
| Släkte | Ferminia Barbour, 1926 |
| Art | Zapatagärdsmyg F. cerverai |
| Vetenskapligt namn | |
| § Ferminia cerverai | |
| Auktor | Barbour, 1926 |
| Utbredning | |
 | |
Zapatagärdsmyg[2] (Ferminia cerverai) är en gråbrun tätting som lever endemiskt i tät buskvegetation i Zapataträsket (Ciénaga de Zapata på spanska) på Zapatahalvön i sydvästra Kuba.[3]
Utseende och läte
Den adulta zapatagärdsmygen mäter ungefär 16 cm är övervägande brungrå med svart och gråaktig undersida och den har en lång stjärt. Dess sång påminner om gärdsmygens och är högfrekvent och ljudlig och beskrivs som "en musikalisk drill som följs av gutturala toner, och denna fras repeteras tre till fyra gånger.
Taxonomi och systematik
Arten beskrevs taxonomiskt första gången 1926 av den amerikanska herpetologen Thomas Barbour,[4] som gav den det vetenskapliga namnet Ferminia cevererai för att hedra Fermín Zanón Cervera som upptäckte både zapatagärdsmygen, zapatarallen och zapatasparven på uppdrag av Barbour.[5][6]
Zapatagärdsmygen placeras som ensam art i det monotypiska släktet Ferminia. Genetiska studier bekräftar att den utgör en egen utvecklingslinje, närmast släkt med gärdsmygar i Troglodytes, Cistothorus och Thryorchilus.[7]
Ekologi
Zapatagärdsmygen förekommer i färskvattenträsk med tät buskvegetation och på låglänt savann med buskar och låga träd. Den lever av insekter, spindlar och små sniglar, ödlor och bär. Zapatagärdsmygen placerar vanligtvis sitt bo i tuvor med agar och dess häckningssäsong tros infalla mellan januari och juli.[1]
Status och hot
Eftersom den lever inom ett så begränsat utbredningsområde och dess habitat är hotat så är den hotad och IUCN kategoriserar den som starkt hotad (EN). Det råder dock viss osäkerhet kring populationensstorleken och en sentida studie indikerar att den är vanligare än man tidigare trott. Den är bland annat hotad av gräsbränder under torrperioden, utdikning av våtmark, habitatförstörelse på grund av utökade jordbruksområden och möjligen även på grund av predation ifrån introducerade mungoer och råttor.[1]
Noter
- ^ BirdLife International 2012 Ferminia cerverai Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
- ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
- ^ Barbour, Thomas (18 april 1927). Proceedings of the New England Zoological Club "9": s. 95.
- ^ Peters, James l (18 april 1948). ”Thomas Barbour, 1884-1946”. The Auk "65" (3): ss. 432–438. Arkiverad från originalet den 25 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120825115240/http://elibrary.unm.edu/sora/Auk/v065n03/p0432-p0438.pdf. Läst 27 september 2010.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
- ^ F. K. Barker (2017), Molecular Phylogenetics of the Wrens and Allies (Passeriformes: Certhioidea), with Comments on the Relationships of Ferminia, Amer. Mus. Novitates 3887, 1-28.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör zapatagärdsmyg.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
|