Xi2 Canis Majoris
I dagens artikel ska vi fördjupa oss i världen av Xi2 Canis Majoris, ett spännande ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Från sitt ursprung till dess inverkan på dagens samhälle har Xi2 Canis Majoris satt en outplånlig prägel på historien. Utefter dessa linjer kommer vi att utforska dess ursprung, dess utveckling över tiden och dess relevans idag. Dessutom kommer vi att analysera hur Xi2 Canis Majoris har påverkat olika aspekter av det dagliga livet, från kultur till teknik, och hur dess inflytande kommer att fortsätta att vara huvudpersonen i framtiden. Gör dig redo att fördjupa dig i den fascinerande världen av Xi2 Canis Majoris och upptäck allt detta tema har att erbjuda. Du kan inte förlora detta!
| Xi2 Canis Majoris (ξ2) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Stora hunden |
| Rektascension | 06t 35m 03,38869s[1] |
| Deklination | -22° 57′ 53,2375″[1] |
| Skenbar magnitud () | +4,54[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | A0 V[3][4] eller A0 III[5] |
| U–B | 0,01[2] |
| B–V | -0,06[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +26,0 ± 4,2[6] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +13,95[1] mas/år Dek.: +18,56[1] mas/år |
| Parallax () | 7,39 ± 0,58[1] |
| Avstånd | 440 ± 30 lå (140 ± 10 pc) |
| Absolut magnitud () | +0,94[7] |
| Detaljer | |
| Radie | 2,7[8] R☉ |
| Luminositet | 224[9] L☉ |
| Temperatur | 8 799[9] K |
| Vinkelhastighet | 145[10] km/s |
| Andra beteckningar | |
| ξ 2 CMa, 5 Canis Majoris, BD-22° 1458, FK5 249, GC 8577, HD 46933, HIP 31416, HR 2414, SAO 171982 [11] | |
Xi2 Canis Majoris (ξ2 Canis Majoris, förkortat Xi2 CMa, ξ2 CMa) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en astrometrisk dubbelstjärna[4] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Stora hunden. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 4,54[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 7,4[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 440 ljusår (ca 140 parsek) från solen.
Egenskaper
Xi2 Canis Majoris A är enligt Buscombe (1962) en vit stjärna i huvudserien av spektralklass A0 V[3], men Houk och Smith-Moore (1978) listar den med spektralklass A0 III[5], som anger att den är en mer utvecklad jättestjärna. Den har en radie som är ca 2,7[8] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 224[9] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 8 800[9] K.
Den binära karaktären hos konstellationen bestämdes baserat på observerade förändringar i den synliga komponentens egenrörelse.[12] Denna har en snabb rotation med en projicerad rotationshastighet på 145 km/s.[10]
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser
- ^ van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ Johnson, H. L.; et al. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Laboratory, 4 (99), Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
- ^ Buscombe, W. (1962), "Spectral classification of Southern fundamental stars", Mount Stromlo Observatory Mimeogram, 4, Bibcode:1962MtSOM...4....1B.
- ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878 , Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
- ^ Houk, Nancy; Smith-Moore, M. (1978), Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars, 4, Ann Arbor: Dept. of Astronomy, University of Michigan, Bibcode:1988MSS...C04....0H.
- ^ de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048 , Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
- ^ Gontcharov, G. A. (November 2012), "Spatial distribution and kinematics of OB stars", Astronomy Letters, 38 (11): 694–706, arXiv:1606.09028 , Bibcode:2012AstL...38..694G, doi:10.1134/S1063773712110035.
- ^ Pasinetti Fracassini, L. E.; Pastori, L.; Covino, S.; Pozzi, A. (2001), "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS)", Astronomy & Astrophysics (3rd ed.), 367: 521–24, arXiv:astro-ph/0012289 , Bibcode:2001A&A...367..521P, doi:10.1051/0004-6361:20000451.
- ^ McDonald, I.; et al. (2012), "Fundamental Parameters and Infrared Excesses of Hipparcos Stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 427 (1): 343–57, arXiv:1208.2037 , Bibcode:2012MNRAS.427..343M, doi:10.1111/j.1365-2966.2012.21873.x.
- ^ Belle, G. T. (2012), "Interferometric observations of rapidly rotating stars", The Astronomy and Astrophysics Review, 20: 51, arXiv:1204.2572 , Bibcode:2012A&ARv..20...51V, doi:10.1007/s00159-012-0051-2.
- ^ "xi02 CMa". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2017-09-05.
- ^ Makarov, V. V.; Kaplan, G. H. (May 2005), "Statistical Constraints for Astrometric Binaries with Nonlinear Motion", The Astronomical Journal, 129 (5): 2420–2427, Bibcode:2005AJ....129.2420M, doi:10.1086/429590.
