I dagens artikel ska vi ta upp ämnet Västerhus kapell, en fråga som har skapat stort intresse och debatt på senare tid. Västerhus kapell har fångat uppmärksamheten hos människor från olika bakgrunder, från experter på området till de som precis har börjat utforska detta ämne. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika perspektiven och synpunkterna relaterade till Västerhus kapell, med syftet att ge en heltäckande och berikande vision om denna fråga. Från dess påverkan på samhället till dess globala implikationer kommer vi att fördjupa oss i en detaljerad analys som gör att vi kan förstå relevansen och komplexiteten av Västerhus kapell idag.
Västerhus kapell på Frösön var troligen den första kristna kyrkan i Jämtland. En stavkyrka byggdes sannolikt vid mitten av 1000-talet, i samband med kristnandet. På 1100-talet byggdes den första kyrkan i sten i byn Västerhus på den västligaste delen av Frösön. Den romanska kyrkan hade ett rektangulärt långhus med ett torn i väster och ett smalare rakt kor i öster, samt en aldrig helt färdigbyggd absid. Västerhus församling införlivades sannolikt med Frösö församling under slutet av 1300-talet, men kyrkan verkar att ha använts ännu i slutet av 1400-talet.
På den danske kungen Fredrik II:s befallning grundade biskopen i Trondheim år 1578 Jämtlands första skola i Västerhus kapell, och skolverksamheten pågick till omkring år 1597.
Kyrkoruinen frilades vid arkeologiska utgrävningar år 1947. 1952 revs ruinen av Flygvapnets flottilj F4, då man behövde utvidga landningsbanan. 364 skelett av medeltida jämtar forslades då bort från kyrkogården och skickades för undersökning till Osteologiska institutionen vid Stockholms universitet. Begravningsplatsen hade använts i cirka 300 år. Av de 364 skeletten hade 184 individer dött före sju års ålder. 27 gick bort mellan 7 och 14 år. 15 mellan 14 och 20 år. 69 mellan 20 och 40 år. 65 mellan 40 och 60 år samt 5 individer runt 60 år. Antalet spädbarn begravda kan dock vara flera, då deras skelett kan försvinna helt efter en tid. Skeletten förvaras nu, trots flera vädjanden genom åren att återlämna dem för återbegravning på Frösön, på Statens historiska museum i Stockholm. De utgör ett klassiskt forskningsmaterial i svensk osteologi.
Ruinen har RAÄ nr 2528-K-0000-00-0010 hos Riksantikvarieämbetet.