I dagens värld har Vladimir Tjelomej blivit ett intresseämne som genererar debatt och diskussion inom olika områden. Med tidens gång har Vladimir Tjelomej fått relevans i samhället och dess inverkan har noterats i olika aspekter av det dagliga livet. Från dess ursprung till nutid har Vladimir Tjelomej genomgått betydande omvandlingar som har markerat dess utveckling och utveckling. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Vladimir Tjelomej, analysera dess inflytande i olika sammanhang och undersöka dess betydelse i den samtida världen.
Vladimir Tjelomej | |
![]() Ryskt frimärke som firar Tjelomejs hundraårsminne | |
Född | 30 juni 1914 Siedlce, Kongresspolen, Kejsardömet Ryssland |
---|---|
Död | 8 december 1984 (70 år) Moskva |
Begravd | Novodevitjekyrkogården |
Medborgarskap | ![]() |
Vladimir Nikolajevitj Tjelomej (ryska: Владимир Николаевич Челомей), född 30 juni 1914, död 8 december 1984, var en sovjetisk ingenjör. Tjelomej var en av Sovjetunionens tre ledande chefskonstruktörer av raketer och rymdfarkoster tillsammans med Sergej Koroljov och Valentin Glusjko. Han ledde konstruktionsbyrån Masjinostrojenija fram till sin död.
Tjelomej forskade om kryssningsmissiler under andra världskriget, men han blev förbigången, då försvarsministern Mikojan överförde uppgiften till sin bror Artiom Mikojan (därav MiG-planen). Tjelomej försökte att få alla resurserna till att sända kosmonauter till månen överförda till sitt förslag genom att uppvakta Nikita Chrusjtjovs son Sergej. Då Chrusjtjov avsattes som generalsekreterare, ville försvarsordföranden Dimitrij Ustinov lägga ned alla projekt som Chrusjtjov hade stött, vilket drabbade Tjelomej hårt.
Asteroiden 8608 Chelomey är uppkallad efter Vladimir Tjelomej.[1]