Protonraket
I dagens värld är Protonraket ett ämne som har blivit allt mer aktuellt och har skapat ett brett intresse inom olika samhällsområden. Oavsett om det beror på dess inverkan på vardagen, dess inflytande på populärkulturen eller dess betydelse i akademin, har Protonraket fångat uppmärksamheten hos experter, entusiaster och även de som precis har börjat utforska detta fenomen. När Protonraket fortsätter att transformera och utvecklas är det absolut nödvändigt att förstå dess komplexitet, implikationer och förgreningar i olika sammanhang. Den här artikeln kommer att ta en djupare titt på Protonraket, utforska dess ursprung, nuvarande inflytande och möjlig framtida utveckling.
- För andra betydelser, se Proton (olika betydelser).
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
 |
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2014-11)
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
| Proton 8K82K | |
 | |
| Fakta | |
|---|---|
| Land | Sovjetunionen  Ryssland  |
| Mått | |
| Höjd | 53 m |
| Diameter | 7,4 m |
| Massa | 620 000 kg |
| Antal steg | 3-4 st |
| Kapacitet | |
| Nyttolast till LEO | 22 000 kg |
| Nyttolast till GTO | 6 000 kg |
| Historik | |
| Status | Aktiv |
| Uppskjutningsplatser | Bajkonur |
| Uppskjutningar | 430 st |
| Lyckade | 382 st |
| Misslyckade | 44 st |
| Delvis misslyckade | 4 st |
| Jungfrufärd | 16 juli 1965 |
| Nyttolaster | Saljut, Mir |
| Första steget - | |
| Motorer | 6x RD-253-11D48 |
| Kraft | 10,470 kN |
| Bränntid | 124 sek |
| Bränsle | N2O4 / UDMH |
| Andra steget - | |
| Motorer | 4x RD-0210 |
| Kraft | 2,399 kN |
| Bränntid | 206 sek |
| Bränsle | N2O4 / UDMH |
| Tredje steget - | |
| Motorer | 1x RD-0212 |
| Kraft | 630 kN |
| Bränntid | 238 sek |
| Bränsle | N2O4 / UDMH |
| Fjärde steget - | |
| Raketmotor | 1x RD-58 |
| Kraft | 83 kN |
| Bränntid | 470 sek |
Protonraket (formellt: UR-500), rysk obemannad raket avsedd för att transportera satelliter och annat som ska upp i rymden. Den första protonraketen sköts upp redan 1965 och används fortfarande (2017).
Raketen har fyra steg varav de tre första drivs med dimetylhydrazin och det översta av flytande fotogen och flytande syre.
Ursprungligen togs den fram för att skicka kärnvapen, om den använts för det syftet hade den haft en räckvidd på 12 000 km. Man insåg dock att den var alldeles för överdimensionerad för denna uppgift, istället började man använda den för att föra upp föremål i rymden.
Denna rakettyp har använts till otaliga uppskjutningar av obemannade farkoster, och skulle förmodligen ha använts även vid ryssarnas första bemannade månfärd om inte amerikanerna kommit så långt med sitt Apolloprogram.
Barnsjukdomar
Mellan 1965 och 1970 var protonraketen en opålitlig rakettyp, många rymdfarkoster gick förlorade då raketerna exploderade eller havererade på något annat sätt.
Rymdsonder
Raketen har varit bärraket för flera obemannade månsonder i Lunaprogrammet och Lunochodprogrammet, flera Mars- och Venussonder i Fobosprogrammet, Vegaprogrammet och Veneraprogrammet.[vilka?]
Rymdstationer
Det var med Protonraketer samtliga rymdstationer i Saljut-serien skickades upp, liksom sex av sju delar av rymdstationen Mir. Tre delar av rymdstationen ISS, Zarja, Zvezda och Nauka.
Referenser
- ^ ”Space Station Assembly” (på engelska). NASA. 15 september 2022. Arkiverad från originalet den 22 april 2023. https://web.archive.org/web/20230422083850/https://www.nasa.gov/mission_pages/station/structure/elements/space-station-assembly/. Läst 25 juli 2023.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Protonraket.
| ||||||||||||||||||||||
