I det aktuella sammanhanget är Vitfläckig guldvinge ett ämne av stor relevans och intresse för en mängd olika människor. Vikten av Vitfläckig guldvinge har blivit allt tydligare med tiden, eftersom dess inverkan täcker olika aspekter av det dagliga livet. Från dess inflytande i samhället till dess relevans inom yrkesområdet har Vitfläckig guldvinge haft en framträdande roll inom olika områden. Därför är det avgörande att fördjupa sig djupare i analysen av Vitfläckig guldvinge för att bättre förstå dess omfattning och implikationer idag. I den här artikeln kommer olika perspektiv på Vitfläckig guldvinge att utforskas, och tar upp dess många aspekter och dess inverkan i olika sammanhang.
Vitfläckig guldvinge | |
| |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Leddjur Arthropoda |
Understam | Sexfotingar Hexapoda |
Klass | Insekter Insecta |
Ordning | Fjärilar Lepidoptera |
Överfamilj | Äkta dagfjärilar Papilionoidea |
Familj | Juvelvingar Lycaenidae |
Underfamilj | Äkta juvelvingar Lycaeninae |
Släkte | Lycaena |
Art | Vitfläckig guldvinge L. virgaureae |
Vetenskapligt namn | |
§ Lycaena virgaureae | |
Auktor | Carl von Linné, 1758 |
Hitta fler artiklar om djur med |
Vitfläckig guldvinge, Lycaena virgaureae, är en fjärilsart i familjen juvelvingar. Vingspannet varierar mellan 26 och 32 millimeter, på olika individer.[1]
Hanen är på ovansidan orangeröd med svarta vingkanter, något tandade på bakvingen. Honans framvingar är något ljusare orangeröd med bruna fläckar och bakvingarna är bruna med orange kant. På undersidan är båda könen ljusare orange med mörka fläckar och har på bakvingen ett band av vita fläckar. Larven är grön och blir upp till 20 millimeter lång.[2]
Värdväxter för vitfläckig guldvinge är arter i skräppsläktet (Rumex), till exempel ängssyra (Rumex acetosa) eller bergsyra (Rumex acetosella).[3]
Flygtiden börjar i slutet av juni och pågår till början av september.[1]
Den vitfläckiga guldvingen förekommer från Europa, utom västligaste, nordligaste och sydligaste delarna, genom Sibirien till Mongoliet.[1][3] Den finns i hela Sverige förutom i fjällen. Dess habitat är vanligen blomsterängar.[2]
|