I dagens värld har Vitfjärilar blivit ett ämne av stort intresse för många människor. Oavsett om det beror på dess relevans i samhället, dess inverkan på det dagliga livet eller dess historiska betydelse, har Vitfjärilar fångat uppmärksamheten hos individer i alla åldrar och bakgrunder. Sedan dess uppkomst har Vitfjärilar varit föremål för debatt, studier och analys, och genererat en stor mängd forskning och åsikter som försöker förstå dess betydelse och genomslag i olika sammanhang. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Vitfjärilar, från dess ursprung till dess nuvarande inflytande, i syfte att ge en heltäckande bild av detta ämne som är så relevant idag.
Vitfjärilar | |
![]() Kålfjäril, Pieris brassicae | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Leddjur Arthropoda |
Understam | Sexfotingar Hexapoda |
Klass | Egentliga insekter Insecta |
Ordning | Fjärilar Lepidoptera |
Överfamilj | Äkta dagfjärilar Papilionoidea |
Familj | Vitfjärilar Pieridae |
Vetenskapligt namn | |
§ Pieridae | |
Auktor | Swainson, 1820 |
Synonymer | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Vitfjärilar, Pieridae, är en familj som beskrevs av William Swainson, 1820. Vitfjärilar ingår i överfamiljen Äkta dagfjärilar, Papilionoidea, ordningen fjärilar, klassen egentliga insekter, fylumet leddjur och riket djur. Vitfjärilar har en närmast världsomfattande utbredning och omfattar drygt 1 200 arter. Fjorton av dessa arter är anträffade i Sverige, två tillfälligt och resten bofasta. De är medelstora och vingarna är vita, gula eller orange, ofta med svarta fläckar. Vissa arter kan uppträda i stort antal. Larverna lever på örter, lövträd och buskar, många arter på korsblommiga växter och ärtväxter, och vissa anses vara skadegörare, exempelvis kålfjäril och rovfjäril.
|